Research och allt läsande

Ett problem jag alltid stöter på i research är att jag inser vad jag inte kan och en omättlig aptit över att kunna mera är att sökandet efter artiklar aldrig tar slut, en liten bunt artiklar som är lästa och en enorm bunt av artiklar som inte blir lästa men som spelar in vilket resultat man får och förståelse av det hela. Att följa en avgränsning är så begränsande i jakten efter egen kunskap men en benådande frukt för den som ska ta del av ens kunskapsinhämtning…..sitter så klart med en sjok av artiklar som jag vill läsa, den ena bättre än den andra och den tredje leder in till nummer fyra, fem, sex ….och femtioåttonde artikeln….puhhhh, lunch nu. Det finns kanske en rädsla över att inte kunna.

Skrivtid vid ett franskt kafé

 

Skrivtimmar vid kaféer i Frankrike. Lust och fägring stor, din blomstertid nu kommer. Vackra du, älskar dig.

——

Tittar ut. Stretar. Samtal som
Förflyter                                                                   funderar på pengar
tittar på några som samtalar, lyssnar
Till kommentarer. Un gare
Amour och kärleken som
Stretar på, en bokaffär.                                             Funderar om allt det där som skaver.
på andra sidan gatan, tittar                                       kärlek som gnager
på en ung vacker tjej som precis klivit in på kaféet, Katerine
sivou plea, en humla som surrar                               vill du
Tangentbordet som klingar                                       träffa mig här
falskt,
anhopning av falska iakttagelser
som tvingar mig att ta ställning. En tjej                     få det att gå ihop
kommer in med en Nikeväska, en kille
med luvtröja. Tillsammans med en tjej med en svart stor handväska. Hon skrattar och pekar. Riktningen för livet. Pekas ut, gömmer små meningar
Som vill visa något
Bland allt plotter                                                      små marginaler
Kärlek som pekas ut. Hon rusar
förbi och hon
luktar gott. Hon
Hon har ett Jesuskors i silver
runt sin hals.                                                          Hjärtat fullt med kärlek
Sinnet fullt med studier
och identitet. Små
marginaler som kristalliseras ut.
Hon har kärlek i sitt bröst. I sitt lockiga hår bor det poesi om kärlek och balsam
Balsam om kärlek                                                jag sitter vänd åt fel håll
Vandrar fel
Åker åt fel håll
Tittar på                                                              samtal som avhandlas på sidan om
Det regnar ut
Det regnar melankoli.                                          jazzmusiken som strömmar tyst och taktilt
från Kaféets högtalare
Regnar kärleksmelankoli
Kärleksgeografiska melankoliska regndroppar
Som smakar salt på min läpp
Min tunga som smakar salta droppar av melankoli
Sånt som längtar i mitt bröst

——

Une possible, oui, possibilite att hon kysser mig
med sina fina rödmålade
läppar. Hon har
håret uppsatt stramt som en liten ballerina.
Hon har en svart
kappa med en stilig sjal. En sån där
fransk mössa för vackra och sensibla
vackra små vackra
franska kvinnor. Kvinnor
som väntar på kärleken. Som vill ge
mig kärlek, une amour merci,
Sivou plait, monsieur här är din Cappuccino
Pronom et amour. Gender und sensibilite
I am creating here in this cafe, a selfie is under making
Jag är vacker och här
Här och nu
Vacker und sensibilite, pour favour och kärleken som gömmer sig
Et Europe som faller ihop till tonerna av nationalism
Letar efter sensibilite fransk liten kvinna klädd i svart med stiliga höfter
Och sensibla läppar, mon amour Marylin Monroe i fransk tappning
Delikate et sensibilite
Hon har en vacker fransk
kropp,
fylld med franska längtningar
och hopp om
kärlek och sexuella sexmöten.
Studier och jobb, une familie
Politik som gömmer sig i sorlet av ett brus som basuneras ut. En Trump på andra sidan Atlanten, en Marie
Le Pen och ett Brexit, Rumänien,
Ungern och Österrike, Sverige, Danmark,
Norge och Finland. De högerextrema vinner terräng med drömmar
om nationalism,
en fransk vacker kvinna som har franska värderingar.
Klädd som en vacker
fransyska. Längtar efter en delikat svartklädd fransyska, liten och delikat med vackra höfter och en fin fransk stjärt med rödmålade läppar,
Med ett sting i uttalet, tar det hon vill, tamtam, franska underkläder i spets och tunt tyg och genomskinligt
tyg där henens svarta
könshår är
varmt
Hon har glasögon och ser intellektuell ut
och krulligt. Läst Sartre och Camus
Tänker som Simone de Beauvoir
Vacker och sensible. Hon kysser mig och kramar mig, jag är här
Små vackra franska kvinnor. Små vackra svartklädda
intellektuella och sexuella kvinnor som har
fina bröst i fina underkläder som läser Figaro och Le Monde och säger Merci och mera tack, sivo plait min vackra sensuella vackra franska kvinna

————
Att konstruera ett inkluderande vi
I relation till ett konstruerat
och exkluderat dem.att fråga och få svar
Det är den andre som väljer vad man representerar
Rätt konfigurerade för en schysst framtid
Rätt förväntningar
för det fåtal som kan förvänta sig något
utöver det som blir givet. Vi är inte längre subjekt
i en objektiv värld, vi drömmer,
vetenskapen och datorerna. Självet är en punkt för utflykter,
vi:et är en hub av flackande jag på identitetsuppdrag
Vi är en position i en förståelig värld,
vi kan positioneras och bestämmas,
vi är fixerade och punktestimeringen av jaget har glömt bort att vi är i rörelse.
Fotografera som en reflex, skapa ett jag
Producera-konsumera
Internet som inte kan tänkas bort i analysen av kunskapen om jaget och vi
Internet är där
Vi konsumerar och producerar, konsumerar
Krypterade positioner någonstans där någon tror sig kunna bevaka och förstå på allt. Förståelsen över alltet. Ingenting lämnat utanför analysen och beskrivningen, datainsamling för att förstå allt. Fixeringen och rörelsen
Ett vi och ett jag i rörelse
Punktering av jaget som en stabil institution för analys, vad händer med the rational man, the political man, the social man.
Evidensbaserad kunskap för att samtiden
inte är samma som historien där jaget vandrade
Samhälleliga förändringar som gör förståelsen av det
imperfekta jaget meningslös
The past tense jag och samtiden har lite gemensamt med contemporary jag och samtiden lika som future jag
har lite med dåtiden att göra. Jaget utspelas och skapas i mötet av dåtid, nutid och tankar om framtiden
Jaget konstrueras i din blick och din uppfattning.
I din blick och du i min blick. Sexuellt och tomhet,
passivitet och händelse. En tynande chans

———-

Är det min telefon som ringer.
A vie
La viva vie
France
Baguette och ost
Merci de dans la belle
Dans de amour
My way for time, franska underkläder och kaféliv
Tar fram mitt kreditkort och köper kultur. Tar med mig
souvenirer hem
Glänser
med mitt jag i den
köpta Kulturen. Glänser. Au
revoir Madame. Vie et amour
Love and
sex. Kärlek på kredit. Tid
på kredit. Kärlek, hon tittar på mig. Bon bon
Klappar händerna med ögonen. Dansar med sina fingrar
på min kropp. Blinkar och säger monsieur kan jag ta din kavaj. Monsieur kan jag ta dina kläder.
Monsieur kan jag ha sex med dig
Hennes ögon dansar
med mig. Hennes fingrar dansar på min kropp, hennes kinder blir röda i upphetsningen
Hon har satt på lite jazz
Bluetooth till ett par portabla högtalare. Hennes behå pulserar till musiken från de portabla högtalarna. Hennes trosor ligger på golvet bredvid sängen, min lem ligger i hennes kropp. Hon vill inte sluta
Avec moa
Dans moa
Amour dans sexuell
Tar fram kärleken och längtar
Skrider över här och nu
Flykter till kärleken med henne, telefonen ringer, ett missat sms
Messenger igång och piper, vi andas allt häftigare. Telefonen ringer igen,
Vi andas häftigare och älskar mera intensivt, det regnar utomhus
Tid
Love and sex
Her delicate kropp med min kropp
Sensuella lek och henens fingrar spelande på min kropp, henens läppar kysser min kropp. Hon längtar efter allt det där. Gömmer mig i hennes sköte med mitt ansikte, det regnar utomhus
Merci Madame et amour et sex
Merci madame
Sivo plait monsieur
Jag vill ha dig igen

————

Galerie Lafayette. Bon bon, trie bien liksom
Fina kläder och en schysst framtid, den blomstertid som nu kommer, franska förorter i Paris är långt borta
Brinnande bilar som går på export till marginaliserade områden, hoppet som skaver mot betongen
Underjorden som ropar på stenkastande ungdomar
Hades eller Gud
En båttur eller flygfärd. Rus och bränder
Bon bon
Lafayette
Compatible monsieur
Sa
Va
Trie bien Madame
Volle vou älska avec moa, sivou plait
Trie bien Monsieur
May I take u in my body
May you make my sexual desires come true
La femme du är vacker och sensibel
La femme jag tycker du har fina höfter
Madame dina bröst är vackra
Dina bröstvårtor avtecknar sig så fint
Monsieur du är vacker
La femme fatale jag vill ha sex med dig nu
Hennes hals är vacker. Hennes skuldror doftar åtrå och längtan. Hon rör sig vackert. Hennes kropp rör sig långsamt, henens händer tar vid min kropp. Hennes skuldror spänner sig. Hon tittar på mig. Sådär vädjande och med glans i ögonen, hon öppnar sin kropp diskret för mig. För mig att upptäcka att hon blommar och vill bli omsluten, släckt på åtrå och sexuell lust. Henens kropp öppnar sig mot mig, jag känner hennes kropp närma sig min kropp, sakta så närmar hon sig min kropp. Hon öppnar sin mun och nuddar mina läppar med sina läppar, hennes sköte öppnar sig. Henens höfter vill att jag ska med mina händer dra henne närmare mot mitt växande kön.
Le femme du är vacker
Det är oroligt ute nu
Vi är här nu
Det blir nog bra till slut
Lafayette och brinnande bilar
Ett halsband i skyltfönstret för 18 000 Euro,
en flygel för 17 000 Euro
Ett socialt kontrakt, en ung man med två hundar sitter på en kartongbit
En ung man sitter på ett liggunderlag
Det regnar ute
Hon har ett genomskinligt paraply och en fin kappa
Hon har satt upp håret på ett vackert sätt
Hon är sexuell och delikat
Jag tittar på henne och tänker ibid liksom
Varför inte liksom, hon är den där svartklädda unga vackra
Unga vackra franska kvinnan som kan ge mig allt det där som är skönt
Skönt med henne

————-

Une problem, avec moa
Trie bien, sa va
Amour le femme
Ouverture i oktober
Choklad och kyssar för att hålla den mörka hösten borta
Hon har en superdelikat kropp
Fransk på nåt sätt
Intellektuella ögon och sensuella läppar
En blick som slukar
Rappa kommentarer
Vie Monsieur, jag vill ha sex med dig om du lovar att göra skönt för mig mellan mina varma lår, jag lovar Madame.
La table står det god mat och fint vin serverat
Sex monsieur, vie dans moa
Le Figaro i stället för FIFA
Opticien för att se alla vackra kvinnor och att läsa alla viktiga politiska kommentarer
Createur chocolatier för alla åtråfyllda vackra män och kvinnor som vill ha sex
Åtrå och sex, en god chokladpralin utsmetad på min kropp som hon slickar i sig
Un grand créateur av kärlek och längtan
Le femme där du är vacker och sensible
Dina läppar är franska och vackra

Dina vackra lår är varma och sköna att smeka
Ditt hår är fint
Din kropp är vacker och mjuk, jag tittar på dig och möter din blick
Give me a like tack
1+1=3
som med sex och erbjudanden
Kan jag få ett klubbkort hos dig och dina lår
Vi är liksom en perfect match
Mina drömmar och fantasier och din frånvaro i din närvaro någon annanstans
Du är skapad i mitt meningsfält
Jag är inte skapad i ditt meningsfält
Vi tittar på varandra, du pratar om studier och jobb, om en framtid och jag tänker på din kropp och sexuella möten. Someone else, någon
annan gång
kanske
Une problem kanske

Du gör det värre bara
Du borde ha gått tidigare
Nu är vi här och kämpar
Kan du komma lite closer
If u could
Vie Monsieur
Avec moa, älska med mig och min kropp, kärlekskapitulera inför mitt sköte och kämpa med ditt kön inuti mitt. Älska med mig som om jag var bomull och rinnande choklad som du slickar i dig.

Slicka mig så jag blir ren från skuld
Ge aldrig upp inför mig
Sug i dig mig
Älska med mig
Skriv en new song om love på min kropp
Skriv la amour le femme, mon amour jag vill älska med dig
En kärlekspremiär på min kropp, delikata och känsliga fingrar som rör vid mig
Homme du där kom tillbaka till mig, försvinn inte iväg i tvivel
Kom tillbaka min homme
Till din le femme
La amour och pärlorna som finns gömda i svällande läppars kärleksmöte
Älska med mig nu

————

Slitsamma möten och känsliga tillfällen
Hopp eller hopplöshet
Kriget i Syrien
Rysslands ambitioner
Uppblåsta stridsplan, tanks och missilramper
Misstag
Man ska vilseleda sin tilltänkta fiende
Ett gammalt knep
Att låtsas att något ingenting utgör en fara och ett hot. En tidning som skriver om lidandet i Syrien, närmar oss en halv miljon döda, en halv miljon, det är 500 000 människor som dött
Vilket låter mest hemskt en halv miljon eller fem hundra tusen, eller 500 000 människor
Damaskus och Aleppo
Medelhavet
Symboler för en tid
Assad och Putin
Möter fiendemonster som de måste förinta
Förinta med bomber och eld
Fiender vid sjukhus och skolor. Fiender överallt
Putin och Assad är sårade och nere för räkning, det är därför de måste bomba så häftigt och skoningslöst. Deras allians är nere för räkning, det är någon som håller på att mista greppet om makten, ett sista försök att skrämma en tilltänkt fiende.

———

Din blick
Du ser glad ut
Du tittar på mig
Din blick har upptäckt min blick
Du tittar på mig
Min Cappuccino är uppdrucken
Vill du gå hem med mig
Vill du
Hon tittar på mig
Vill
Vill du
Dans moa
Kärlek dans moa
Kärlek moa
Vie madame
Dans madame med kärlek mellan fötterna och längtan i blicken
Dans med dig
Kärleksdans med dig
Älska med din blick
Utbyta blickar
Du ser glad ut
Dina bröst är nog fina
Toppiga och fina
En vit behå och vita stringspetstrosor eller något sånt som får åtrån att ta ett skjut ut
Genant och sensibelt
Din blick
Vill du gå hem och ta av dig dina kläder tillsammans med mig
Monsieur jag vill älska med dig
Drick upp mina vätskor
Drick på min kropp
Ha dåligt bordsskick på min kropp
Sug och slicka
Ta för dig snabbt och inte så himlans långsamt
Spela piano och gitarr på min kropp
Med din blick
Vill du gå hem med mig nu då

————-

Octobre och hösten
Det regnar ute
Tittar ut från sovrumsfönstret på alla hustaksnockar
Reservere une moment for me beuatiful madame
Du har vackra
lingerie på dig
Objectifie
Les
roses mellan dina ben
Luktar på
din ros
Din ros under dina lingerie
Din kroppsdoft
Din femme-doft i dina kläder
Din doft i dina
lingerie
Borrar ned
näsan och doftar din kropp
Din arom
Öppnar ett ostron och får i mig havssmaken
Le roses
Du är vacker
Din doft är vacker
Du tittar på mig med mjuka ögon, du har också längtan i din blick
Taknockarna
Ett kallt dragit rum, en La Boheme
La Boheme och vackra lingerie
Ett tunt fint stycke under dina lingerie
Doft av femme fatale
Klädd i franska vackra kläder
Fint skurna och delikat
Doft och delikatess
Gömmer mig för octobre och hösten
Blöta gator och tegelstenar
Det är kallt och dragit,
dina underkläder är vackra,
din kropp är sensuell och underbar.
Är din client, gömmer mig för kalla dragiga nätter
Smeker ditt sköte med dina spets-lingerie på dig
Fortfarande dina underkläder kvar på din kropp, smeker dig varm och naken
Lägger mig ned och gråter mot ditt varma pulserande sköte
Kysser dina läppar under din vackra lingerie
Du smakar la roses
La roses under din lingerie
Madame du är söt och smakar salt och saft

——-

 

Inte på min gata. Men på din så går det bra.

 

Bus och oroligheter. Planlöst i en struktur eller illasinnande unga människor. Polis i en struktur som är god eller ond. Vi formar och formas. En kontext skapas. Vi leker på olika sätt. Värderingar bygger strukturer och sipprar ur från strukturer. Igår såg jag en kille köra moped eller lätt. Motorcykel utan hjälm på en gata i området jag bor i. Han körde fort, kanske 60 km/h eller liknande. Jag tänkte tanken att man skulle ringa polisen och berätta om det då hans framfart var farlig. Han körde på en gånggata där barn cyklar och leker. Det stannade vid en tanke såklart. Jag är också fast i en struktur och i den strukturen så säger polisen att om de kommer så blir det bara värre. Det resulterar i en katt och råttalek mellan polis och förövare. Brottet är för ringa och eventuella skador som kan uppkomma drabbar inte på ett sätt så att det är tillräckligt allvarligt.

Strukturen är självisk. Man bryr sig om faran när den drabbar människor. Människor från samma grupp som man själv definierar sig att tillhöra. Är det människan eller strukturen som är självisk. Är det människan eller strukturen som skapar ett offer och förövare. Är det rimligt att man blir orolig när någon kör snabbt och vårdslöst och där fara för någons liv och hälsa sätts på spel.

I min struktur så tror jag ingen polis eller politiker skulle acceptera att det skedde på deras gata där personer kanske barn leker på och i anslutning till gatan där någon kör 60 km/h på en moped eller liknande. Det är kanske någon dotter eller son på mellan 3-5 år som leker på en springcykel med hjälm som riskerar att bli påkörd av en moped i 60 km/h. Jag tror att händelser värderas olika från samhället beroende på vilka personer som deltar i dramat. Och det är inte ok. Det är min kontext. Tyvärr så är jag inte ensam i den kontexten. Jag befinner mig också tillsammans i den. Kontexten där andra personer som inte bor på min gata säger att det inte är så från deras gator där polisen inte får sådana samtal och inte behöver säga att vi åker inte ut på det och där någon endast rullar upp sin två år gamla bil för uppfarten i 10 km/h. Där det inte finns en ung kille som vuxit upp i en kontext där man känner ett behov av att vara fri genom mopedåkning på en gånggata i 60 km/h. Det är en frihet det också men friheten kan också vara att åka vattenscooter utanför någon Atlantkust eller vid Medelhavet under sommaren.

Lite kafépoesi från Tel Aviv

 

 

Stella Artios och en sallad
Knulla mig
Cigg och Espresso
Kyss mig
Iskaffe och en kaka
Krama mig
Sol och klibb
Hela mig
Ta mig
Lämna mig kvar
Brummande bilar och bussar
Skällande hundar
Blundande och ögonen öppna
Sår på knäna
Minnen nedtecknade för mig och andra
Hon var deras leksak
Elie Wiesel berättar från mörkret av oss
När vi sitter där och suger på ett sugrör och sippar Espresso och vill ha kärlek
Hennes bröst
Allt kretsar kring brösten
Henens chanser och mina drömmar
Borde inte titta men glor utan bara fan
Fråga mig om du vill knulla med mig
Brösten är fortfarande vackra hos henne som dricker Stella Artios
Lika gammal som jag är
Hon den där med fina brösten tittar inte ens på mig
En tjej vid gatan som väntar på att gå över
Hon står som en tavla
Lutar mot en stolpe med handen mot höften
Väntar på kärlek och att bli älskad
Kanske lite knullad och slickad
Påmind om mörkret som gömmer sig just nu
Elie sitter där också
——
En man på sin vespa i skjorta trummar med fingrarna på styret
Trafikbullret sveper fram och avgaserna osar
Ett klibbigt lager på huden
Hon får sällskap
Hon var inte ensam
Bussen drar fram
Bilarna tutar
Alla vill någonting
Ingen sitter tillbakalutad
Maträtter beställs in och glas töms
Hon står där och knappar på sin telefon
Hon är vacker som en modell
Hon har len och fin hud
Kysser henne i nacken och känner hennes klibbiga kropp mot mig
Hennes svett smakar salt och sött
Killen framför mig med solbränd hy och stora muskler har ett ärr på bakhuvudet
Han gestaltar något farligt och ociviliserat
Han är från Frankrike
Han tänder en cigg och lutar kroppen framåt
Tjejerna vid bordet tittar på hans kropp och drömmer
Drömmen döljs i ett skratt och en framåtlutande kropp
Hon kliar sig på armen med sin vackra fingrar
Kyssar och kramar när kroppar möts
En tjej med blont hår och röd somrig klänning cyklar förbi och försvinner
Jag vill därför känner jag åtrå
När man väntar på någon så är man ensam
Bussarna drar fortfarande fram
Avgasen, kyssarna och längtan en slags citystruktur
Åtrån efter en vacker kropp finns där
Kropparnas åtråstrukturalism
——-
Netanjahu utreds för korruption
Lieberman ska prata fred med palestinier, egyptier och jordanier
Justietieministern ska hålla ihop landet och verka för ett demokratiskt Israel
Turisterna har stannat hemma i år
Bennet vill bara ha ett land
Han vill nog inte dela
Han tänker sig nog Libanon, Jordanien och Egypten
Ett nytt hem för dem som inte får plats
Innanför någon annans gräns
Utbildning och ett hem
Drömmarna finns där
Ett enat och ensamt land
Fjärmat från alla
Där kvinnor med barn inte vågar åka buss med någon som har fel religion
Något annat utkristalliseras också
Det som inte får plats i allt det där
Något som är vackert och starkt
Fritt och utan fördärv
Lite bohemiskt och fritt
Utåtriktat och inkluderande
Det där som inte är premiärminister, utbildningsminister, utrikesminister, justitieminister eller dem där andra ministrarna som för talan för höger och exkluderande
Det där mitten och vänster
Såna som är födda in i något vackert men lever ett sekulärt liv
Såna som är vackra och pratar i telefonen när dem inte knappar på telefonerna
Såna med vackra kroppar och fina röster
——
Det som har hänt har en solid grund
Framtiden vacklar
Och nuet det finns inte
Är glädjen friktionen i en sorg eller är sorgen en friktion i lyckan
Det riktiga livet eller det som planeras
Drömmen eller verkligheten
Var finns friktionen och tomheten
Öken eller prunkande gator
Hägring eller uppenbarelse
Exodus eller att förbli
Kärlek och lycka
Rättvisa och likhet inför lagen

 

Poesi från nu och förr

 

Poesifragment och annat.

 

Bikini
Träningskläder
Tandborste
Värsta
Tänk
Oj jag har aldrig gjort det
Viskvisk
Har du gjort det
Asså jag tycker
Alltså kommer han hem
Har du gjort det
Det är liksom
Bra
Mer
Det märks igen
Men
Ni kanske
Vi gjorde
Nu är det helt andra

—*-*

ATTA klaffar
vad säger du
jag vet inte
ska vi äta plättar
ska bli gott med plättar
jag Mumsfilibabba
va bra för att
roligt idag
ja vad ska vi göra senare i dag då badar Gottsunda-badet
älskar dig
därför
vi spelar in det vi säger
är du pappas lilla sötnos
jo monumentala drömmar
bearbetar min nya omgivning
brickan passar mig
borde köpa Jerusalem Post och läsa om Obama’s besök här i Israel
ganska viktigt möte
jag ringer dig nog snart
vrålande motorer
utslängda
talets uppbyggnad
fylls med bakgrund
ursprunget till jaget
någon som är hungrig

——–

trojaner, skit o helvete
men det kan vi lämna
första gången
det är det nog
jag ska ha support o få hjälp
välja

jonglera med ett glas färskt kaffe
då måste man stoppa ruset i kroppen
vi ska inte missuppfatta varandra

——————

romanesca och transilvania
vägen hit en massa fattigdom som man förväntat sig
här är det fint och välmående
på ytan i alla fall
skrapar på ytan
gräver på djupet
vad vi vill göra
ramayana café
voila ropar det från hennes linne
en damen med hunden stegar förbi
med långa jeansbeklädda ben med solglasögon
semesterfirare och arbetare samsas på små ytor
reliker kvar ffrån kommunisttiden
det är länge sen nu
ett land i transit
välmående och fattigt tillsammans
diskomusik strömamde ur högtalarna vid hotellets frukostservering
påminner om ett åttiotal
tror jag

——-

Molnen tornar upp sig ovanför bergen. Blå stråk och vita moln. Grönklädda skogstoppar. Gamla byggnader som förfaller samsas med lite nyare projekt. Utveckling och stagnation tillsammans. Ekonomiska intressen väntar på att snön ska falla från att förvandlas från en sömnig sommarresidens till vintersprudlande skidort. Berg som omger den lilla staden. En lite gågata med en del affärer och restauranger. Förkärlek att spela diskomusik på olika restauranger. Det är som om att de inte kan koppla av annars eller om det är ett slags skydd mot gamla kommunisttider. Hemsökta av kommunismen. Ser det på en del byggnader och kanske något som dröjt sig kvar i attityden hos en del. Vilja att definiera sig och inte göra som någon annan vill att man ska göra. Tinnar och torn som spirar upp från hustaken. Skapar en känsla av rika svunna tider när man tittar på spirorna som är rikt dekorerade men som möjligen ramlar ned från taken. Som små lock som man kan ta av från taken. Tar av locket och allting i innanmätet flyger ut, lite som andan i flaskan. Att börja lyfta av skikten av historia och byggnation så är det bara människor kvar. Människor som du och jag. Fattiga och rika. Med olika viljor till förändring och att bibehålla ekonomiska och sociala strukturer. Det finns en gömd ilska hos unga fattiga män. Den där ilskan som sipprar ur ibland. En luft som är svår att ta sig ur. Att bli trampad på och vilja trampa själv. Glädjen som kanske segrar. Utbildning och bra förutsättningar som kanske sprider sig trots allt. Men skillnaderna blir nog bara större och större. Mellan den som har och den som inte har. Rumänien är ett land i Europa.

——————
servitrisen försöker skriva så vackert som möjligt
hon skriver och suddar ut
tänker sig att det påverkar rörelsen
sju Lei för en 400 ml öl
ett gammalt par i armkrok
såna som har hållit ut
you make me smile står det på hennes T-shirtstryck
pretty and smiles
ett brittiskt par på semester som inte tycker att man ska bryr sig så mycket
så här innan kvällens gäster
eftermiddagsfika
ett regn som ligger i luften

——–

centralpunkten i relationen
en enhetlig relation
mellan två människor
fiktionen och livet
biografisk kontext hos personerna i relationen
legendariska relationer
sammanblandning mellan två människor
relationsröster och relationsspråk
differentierade och komplexa relationsmönster
autonoma relationer
föreställningar om relationers innehåll
bakgrundskänslor till relationens momentum
intentionslös relation
organismrelationer

——

 

semestertakt i kroppen
sköna och mjuka känslor
rött och gult och lite rosa
svart och grått väntar efter hösten
klär känslor i färg
färg är känslor
undviker de stora frågorna
ska vi bada
frågor som är säsongsberoende
badberoende
jobberoende
beroendeskap
vitt vin och semesterskap
sommarkänslor som speglar sig i magens innanmäte
spegelbilder i sjöns blanka yta
frågor man ställer sig
man byte karriär
man ömsar skinn
när man jobbat ett tag inom ett yrke så vill man något nytt
man definierar sig genom yrket
det där vardagliga bekymren som man omger sig med
semestern är så lätt att identifiera sig med
semesterskap, rättvisa och socialism
en sjö och en strand
en massa förhoppningar som tar slut imorgon måndag
på en arbetsplats vi glömt bort
men påminns och får panik

——–

panikskapande åtgärder
förtäckta frågor som symboliserar hat
gömmer sig bakom något som går att gömma sig bakom
träder inte fram och är samhällelig
en sån där moralisk person som tror på sina idéer
rastlösa hobbytyckare
kommentarer som är för djävliga
helt sjuka idéer
kommersiella tankar kring det gemensamma
skapar ett ägandeskap över något som inte går att äga
att äga mark horisontellt eller vertikalt
att äga luft i en yta som definieras i tre koordinater
äga och förbannat ägande
att tro sig äga definitionen över någon annan människa

——

sommarstrålande solstrålar
ödelägger en känsla av vardag
kommer iväg någonstans
en känsla av möjlighet som sprider sig
vackra kroppar som samsas vid sina öar
strandliv som definierar utgångspunkten
livsmedelsaffärsärendena får vänta
gå upp tidigt får vänta
semester och ledigt från jobb
ägandeskapet över den egna tiden
en jämmerkamp
kamp och återigen kamp
försörjning och sen lycka
stålskeppskanoter sätts i vattnet
njutandeskapelser springer omkring och leker
kamp mellan olika öden
definierar oss själva genom våra handlingar
ett lätt molntäcke sprider sig
novembermörkret är avlägset

——–

 

driftar till med något melankoliskt
trotsar att det inte finns ord kvar
tittar mig omkring
upptäcker och letar
tittar på en blaskig espresso
hon har armband på sin armvrist
klara och gälla färger
dricker en kaffe och samtalar
ett par solglasögon som hänger från linnets kant vid urringningen vid bröstet
bena raklånga och vackra
tittar på en gammal dam som spanar efter något
gömmer sig bakom solglasögon
några personer som går förbi
samhällets nedre bottenskikt i klasskalan
och några vackra gestalter
sjunger falskt om lovsånger om att det ska bli bättre
tunar in på lite musik på Spotify
en player spanar och går förbi med bestämda steg
en väktare som flanerar med spänd och utåtriktad mage
krokryggiga och arma kroppar
tunna plånböcker och kanske ensamstående
i armkrok och på väg mot något fint
kanske något fult och krackelerat

——–

det är bara
förstår du
ja så är det
ja
så blir det bättre
mot något vackrare
sitter här lite avspänt och är bättre än alla andra
ser inte mig själv i strukturen
det gör vi nog aldrig
eller kanske bara lite sällan så där
placera oss själva i en struktur
att vara landskapet av andras blickar
topografin av deras utsagor
förlora självbestämmandet över jaget
det där ömtåliga och lätt förgångna
vad är det jag kallar mig själv
förstår du
bara om det är så
karta och verklighet
jag och självbilden
eller kanske självbilden och jaget
vem som kom först
vem som påverkar vem
i vilken riktning rör vi oss
nu förstår jag varför
ska det vara något så

———

en man med rullator går förbi
slår sig ned vid en bänk framför mig
han har ont i kroppen
så förbaskat ont
undrar vad han jobbade med
sen så kanske vi undrar om han jobbade över huvud taget
en annan deal nu än för femtio år sedan
som med människor
samma kropp och ett skenbart jag
ett jag som är abstrakt över tiden som en enhet
våra jag är som nationer
kroppslig substans och en idé om vem vi är
utifrån och inifrån
jagbilden som en abstraktion över något
tynar bort och förändras över tiden
det absurda och mena att det är samma jag
samma kroppsliga jag
amputerat och med extensions
lite make-up och fina idéer
han har fortfarande ont idag
han drömde nog inte om att ha ont när han började jobba
det märker du
jovisst är det så
en ung tjej passerar iklädda vackra solbrända ben och en stjärt som pekar uppåt
en stjärt som inte fallit med gravitationen ännu
hon kommer kanske härifrån
hon drömmer kanske om att ha blogg på Scandalbeauties eller någon annan sån där sajt på nätet
så länge hon trotsar gravitationen och har solbrända ben så fungerar det
hon har lånat en trave böcker också
hon besitter lite andra chanser

——–

ja jag förstår det
han har ont i sin kropp
det gamla paret är gamla och hankar sig fram
den gamle och den onda kroppen
förbiser den gamle och den onde samhällskroppen
som ett stort hav av onda kroppar och onda samhällskroppar
en lycklig far med sin dotter flanerar förbi min blick
en mamma med gravid mage och ett barn i barnvagnen susar förbi
små och långsamma steg
stora och frekventa steg
vandrar på samhällskroppen
lite olika förutsättningar
klass och ålder
arbetsmarknadens residulaer
working bitch face
society bitch face
så ont och med så mycket ondska
noggrant planerat från någon och några som inte har tillgång till en helhet
som i sin iver lyckas påverka en helhet
kan inte ställas till svars
protesterna har tystnat
alla så rädda om det man har
att ställa det mot rädslan över det vi inte har

————-

gottsundakavalkaden utspelar sig framför min blick
människoöden som flanerar och går mot någon
tittar in i blicken på en tjej som förevigats på en reklamaffisch
hon har fin och len hy
lite sådär lagom solbränd
en annan reklamtjej med bländvita tänder och ett lyckligt leende
frammanande av lyckliga leenden är på väg att bli en klassfråga
klasstillhörighet om du förmår att gråta, se sur ut eller bara leende
klasspolitiken som är död men klasskillnader som är bestående och stora som en lavin
med kraft som en jordbävning
byggnadsplatser och arkitektoniska ambitioner om att utrota klassamhället
får kärlek plats hos underklassen
den där människan som står under någon och tittar in i en röv
en stor röv som är orättvis och blir renare och renare ju högre upp den kommer men där marken där vi står och betittar röven blir skitigare och smutsigare ju längre ned vi står
blir besuttna på snarare än besutten
hon ger mig ett leende som får mig att orka
fast i samma krets
ska du in på ICA eller
ska du le mot mig kanske
ska du
vill du
ska vi
tittar mig omkring
andra tankar när hennes leende har vänt och brutit annan mark
servitrisen går och hämtar kopparna och glasen vid bordet där hon precis har lämnat
hon har lämnat annat bakom sig

——

Integration och social klass
Selfiepinne och den nya själviskheten
Några barn springer förbi med lätta steg
Tatuerade unga kroppar i T-shirt och linne passerar förbi, keps och hårsnodd
En vacker kropp passerar
Hon är nog från Senegal
Hon är vacker och är här
Social klass passerar aldrig förbi, i den så utgår man i från
Man blir placerad och definierad utifrån den
Tittar in i iPhonen och definierar mig som lite lyckligare än den person som speglas i andras ögon

——-

bredvid mig sitter en kvinna och hostar
hon röker en cigg
hon ville bara tala om någonting
man får väl se
hostar o harklar sig
röker och är lite bakfull
hon ska åka någonstans
håller på med en massa grejer
hon fattar inte
pratar om att städa
stökigt och konstigt
suckar ett ja
du får väl fortsätta med det då
känner ju dig

——

om hon inte gör det då
tar sig upp igen
om hon bara blir kvar där
på botten av kroppen
utan chans att klättra
inte på det sättet
chanslös
blir kvar
blir nog bespottad på
nedtryckt av ledsna fötter
ha inte för stora förhoppningar
sånt som man lär sig

——-

en mamma med tre barn
hon är vacker
fina och smala ben
ett leende och en flört
hijab på sig
hijab i sprakande färger
hon tittar och flörtar
hennes man sitter på en bänk och kollar henne vad hon gör
när hon vänder sig om och flörtar är hon fri
när hon vänder sig mot maken så ser hon sin kärlek
flört och kärlek
relation och främlingskap
tre barn och smala jeans
framhäver en vacker kropp
jag vet inte vad hon tycker om sin hijab
kan inte veta det
hon är väl som jag
klär sig i det som är tillgängligt
hon pratar arabiska till sina barn
hon älskar sina barn
polishelikoptern drar förbi med roterbladen roterande
avger ett ljud som påminner oss om att det kanske har hänt något
hon har kanske minnen från en annan plats med andra helikoptrar
hon har kanske flytt illegalt
kommit själv eller med delar av sin familj
vingklippt och med läkta sår
saker som påminner oss
hon avslutar med ett vackert leende
hon är fri och glad
tror jag

————

 

Kaffe till frukosten
Obetydliga betoningar
Försöker släta över
Vad gör jag
Egentligen
Vad gör du
Skriver ned en inköpslista
Bläddrar och läser morgontidningarna
Kollar i paddan i tidningar
Sovit ganska dåligt
Störd nattsömn
Mycket som är stört
I otakt
Går nog inte

————–

Den borgerliga kalendern och naturens kalender
kärleksideal
arbetarflickor
butiksflickor
älskarinnor
proletära
praktbyggnad
negligéer
fetischism
organiserad
renhet
sentimental
intim
pseudomoraliska
vita sexualis
universitas vitae
chambres séparées
in persona
erotisk kärlek
le prince des poètes

————-

Urlakad och klockan på ringning klockan 0615
Det stenhårda arbetarlivet på banken
Vi är den nya arbetarklassen med akademisk utbildning och säljutbildade
Ska slå nya rekord och nå storslagna nivåer
Vi står ändå lite högre upp i hierarkin än städarna
Men målarna står lite högre i ekonomisk kurs
Kanske inte ens i nivå med sjuksköterskorna

——-

Det finns fortfarande kvar pubar med Jackvegasmaskiner
Urdruckna ölglas
Någon som gömmer sig bakom glasen och Jackvegasmaskinerna
Som hoppas på att det ska ändras
Som hoppas på ett jobb som är nedrigare än mitt
Som inte haft lika mycket tur
Som blivit av med jobb
Jag som klagar på allt runtomkring mig
Det är bara att förändra
Inte gömma sig bakom strukturer
Det är ju inga Jackvegasmaskiner och urdruckna ölglas i vägen för mig
Bara en massa bekväm medelvägssketen bortskämdhet

——

Ordlöshetens gropar och håligheter
Romantiska naturiakttagelser
Återkommande ljud från en fläkt
Knott som attackerar
Omsvärmad av knott och fin natur
Blir till en naturromantiker
Knott- och myggbett på nacken o ryggen
Tittar på dagens dokumentation
Blommor och sandaler
Högt gräs och solnedgång

——-

Man glömmer bort fina tankar
Sitter med lönnfet och pösig mage och tittar på den prunkande grönskan
Det meningslösa i betraktelsen
Den som inte är där utan min medverkan
Tittar nog mest inåt
Ett glas kaffe på bordet
Depeche Mode strömmar ur högtalarna från vardagsrummet
Sjunger om dårskap för att tro
Prunkande grönska
Dårskap att tro att det finns där ändå
Någon speciell mening tillskriven
Musiken bidrar till högre mening
Vi bara klagar
Ett sätt att förhålla oss mot varandra
Man får nog inte ta mening från det som vi ger mening
Väder, konversationer och prunkande grönska

——–

Vill vara så förbannat originell och speciell
Egentligen
Så är jag fyrtio och därutöver och livrädd för magcancer
Vara den där poeten som förstår och formulerar sin samtid
Den där mannen som är karismatisk och intellektuell
Besjungen och bevittnad
Helvetet i form av cancer
Himlen i form av intellektuell status
Fåfäng och inåtvänd
Centripetalkraften i mig som människa är stor
Som en manet klamrar jag mig fast i min egen självbild
Odlar det där ofrånkomliga i något så banalt som fåfängans dans i samtiden
Kan inte definiera mig utanför det som definierar mig
Formad av osynliga former
Strukturhelvetet
Kräker upp ensamhet och annan kroppslig verk
Maler stora sinnliga klumpar
Koagulerar och stramar inåt
Skriker så inihelvetet utåt

——–

Tidsplaner och aktier
Rösta ja då
Säg inte nej
Jag är för det demokratiska idealet
Snurra så inikatten fort
Slemmiga maneter på börsen
Rösta som jag säger
Jag är kapitalet
Börsen
Det stora kollektivet som alltid har rätt
Alltid fel
Äckliga sparplaner på tallrikarna
Drömmar som spirar till Hades i underjorden
Står där och väntar brölande
Hon bor i åtrån
Vackra pengar som fyller våra klena kroppar
Fyller ut våra banala hjärnor i traktan efter spinn och pluralism
Jag är det stora kapitalet som domderar
Investera er ur krisen
Tro på människans skaparkraft
Individen pursue on happiness liksom
Men säg ja då
Annars faller allt ihop

——–
Är så trött på kärleksparsmetaforen gestaltad genom Orfeus och Eurydike
Så mättad och urlakad
Referensen känns bara så krystad
Finns det inga samtida kärlekspar som kan tjäna som metafor
Det är som om Darwish skulle skriva om Saladin och Amoz Oz om David och Goliath
Jerusalems kullar
Smakar på ordet som symbol för metaforiska verkan
Orfeus och Eurydike
Natasha och Oleg
Marina och Slobodan
Shira och Jonathan
Yasmin och Najwan
Magdalena och alla männen
När ska Jerusalems kullar kännas mättade för den palestinska poesins motstånd
När ska man tänka på vägen dit och inte vägen aldrig därifrån
Imploderande och exploderande
Jungfrusången och kärlekens väsen
———-
Jag är ett offer
Offer
Tyck synd om mig då
Hata min fiende
Döda min svurna fiende
Död
Hat
Jerusalems kullar i min längtan
Dra fram med ett svärd eller ett bombbälte
Över kullarna mot kärnan
Tyck synd om mig
Glöm inte det
Glöm mig aldrig
Mitt narrativ ska sjungas och ristas ned på stentavlor
Existentiell narrativ kamp med ord och hat som vapen
Mord och hot
Ord och hat
Kullarna som tillhör Jerusalem
Jerusalem som tillhör folken
Man äger ett vapen men inte en plats
Man vårdar ett minne men inte nuets sköte
————
Moralpannkakor slängs enkelt ihop och postas på Facebook
Hur det var bättre 1979 eller något närliggande år
Idioti har aldrig varit bättre nu eller förut
Det är vad det är
Undrar om jag hörde mig själv och min kompisar 1979 så som mina föräldrar hörde mig
Kan jag jämföra det med hur jag höra mina barn idag
Som barn hör man sina föräldrar
Som förälder så hör man sina barn
Det kan vara mil mellan dessa perspektiv men det är bara föräldern som har erfarenhet av båda perspektiven
Saker och ting förändras men vissa saker förändras inte
Det var kanske bättre förr när moralpannkakorna endast serverades till grannen eller någon annan lokal förmåga i stället för att låta moralpannkakorna bli universella och delade på Facebook
———-
Känner mig nog lite låg sådär
Kan inte sätta fingret på det
Den tiden på året
Med lite osäkerheter och för lite sömn
Alla är emot mig
Nästan i alla fall
Läser tidningsrubrikerna
Orkar inte tränga igenom rubrikerna
Läser lite poesi
Läser en roman
Väntar på böcker jag betalt för men inte fått levererat ännu
Osäkerhet kring semester och tillstånd
——–
Ska det bli krig snart eller håller freden
Friktioner och osäkerhet
En dekadens och efterföljande moralisk panik och tvivel kring värden
Ingenting hålls för sant
Symboler och värden endast kontextuellt
Nästan som apatisk fred eller sex
Sitter inklämd i ett hörn och skriver och funderar p världen
Kontexten av världen utifrån ett hörn
Kan inte förstå
Väntar
Inväntar
Smakar på metamorfoser och metaforer
Vill göra ett avtryck
Stressen över ålderns imperativ
Vill inte göra någonting
Bara sitta här i mitt hörn
Mitt
Tidsandans imperativ över att vilja äga och att vara konsument
——–
Att konstruera minnet eller verkligheten så den passar ens självbild är att vara konstruktivist
Att konstruera en sanning så är man inte en relativist
Man är mottaglig för friktioner
Rättvist och konstruerad
Idébaserad och revolutionär
Konstruktivist
Ett fredsavtal konstruerat i brinnande valrörelse
Att konstruera en gräns
När man gör ett folk
Föder en nation
Möjliggör en gräns
Lapar i sig av strålglansen från konflikten
Våga vägra hata
Utsatthetens skuggdanser
I skuggmarker
Kärlekssökande och vällustiga ger vi oss an gränsdragningen i skuggmarkerna
Konstruktivismens landskap böljar fram
Fredsavtalet byts ut mot krigsavtalet
Vi lever i skuggan av fred
Konsumerar krig och terror från tidningarnas svarta rubriker
Fotografier av onda ledare pryder tidningen
Symboler för ondskan och det stundande kriget
———–

ditt kulturella kapital är som en öken
så många blommor
representation
inre och yttre
materiellt eller inkapslat
representera formen eller idén
—————-
otillräcklighet
status
kändisskap
stress
jämlikt-mera chanser
stress
————–
allting blir så mycket ljusare när solen skiner
när det är ljusare så blir det mörkare att titta in in solen
marken lyser upp ansiktet som tittar ner
vänder blicken från himlen till marken när det blir ljusare
man vänder blicken nedåt
letar efter grönt och brunt
flyr vitt och ljust
det blir lite mörkare när du lyser

————-
rubrikerna skallar att arbetarrörelsen hotar den svenska modellen
vill väl ha lite högre lön
kanske lite mera anständiga villkor
att inte arbetsgivaren ska få äga människor och dess viljor och yttrande
vill ha 2,8% i löneökning
jag fick 1,4% för jag har bara gjort så som arbetsgivaren har satt som mål att jag ska klara av
att få 2,8% så måste jag glänsa och prestera utöver förväntningar
det är långt dit i den enskilda förhandlingen
facket har förlorat tron på kollektiv representation i löneförhandlingsrummet
facket har gett upp
lämnat kvar löntagaren ensam att slåss
gått med på att individen är stark nog
chans till löneglidning
löneglidning
en kälkbacke utför med mindre köpkraft
vi slåss om 2,8% och får nöja oss med cirka 1%
ägaren med platinakort och guld i tänderna och i bankfacket får lite mer tror jag
ägaren får nog anständiga villkor
behöver inte räkna pengarna för att se att det går ihop
 ———–
Blev typ förälskad
Det är därifrån
Ungefärlig förälskelse
En slags oskyldighet
Så kan man ju inte hålla på
Det är nog skönt
Det fanns något speciellt i hennes blick
Lyssna på mig
Det här är hårdrock
Hon log så vackert
Det här är ju ascoolt
Sånt som går sönder
Du
Tyckte jag såg henne
Vet du vad jag vill
Hon är kanske där ikväll
Visste du om det här
Tänker på henne
Något som påminner
Sånt som är vackert
Vemodigt och nära glömskan
Ett pip från telefonen om att ett nytt meddelande har kommit
Tittar och vandrar iväg någon annanstans
Där långt borta från glömskan
——-

Ekvivalenser
Produktionsmodeller
Bortfall
Prognos om vinster
Produktion och konsumtion
Övertid som fixeras
Söndrar mig till ett förfall
Räknelsens matematik
Vitböcker och regler
Tänker att jag skulle ha det lite bättre
Överskottsmodeller
Underskottsbortfall
Planeringar och just in time
Bara du är utbytbar
Men i just in time Så måste du finnas på plats
Någon som förhandlar bort din existens
Avkastning och ränta
Söker och vill ha mera
Mera arbetstid
Mera avkastning
I ekvivalensen så ger du din arbetstid
Föder en hungrig kapitalist
En cyberkapitalism som erövrar och roffar åt sig
Hämningslöst och med profithunger
Vi skapar något tillsammans
Det gör vi onekligen

—–

Vita smala björkar tornar upp sig
Anordnade i en grupp
Tillsammans så längtar de efter våren
Genom mina ögon så får de liv och mening
Leriga vägar upp mot husen
En katt som rör sig obehindrat
Några människor som sitter i tåget på väg
Från jobb
Från skola
Till någonstans
Där man försöker skapa en mening
Inte så där som björkarna
Fina är vi bara där samlas
Hon är ledsen

——–

Trötthet som greppar tag om mig
orken sinar bortom räckhåll
arbetstid som tar kål på orken
blir arg och förbannad
upplever mig som utnyttjad
inget värd
en bricka som ska ges så lite som möjligt
hålla mig ovanför den där ytan
att orka med
att bara bli arg för den minsta motgång
få avreagera mig efter allt skit man tar emot på jobbet
Från andra människor som inte räcker till
Från en arbetsgivare som bara vill tjäna pengar utan att dela med sig
Lagstifta om lönelott mot slukande arbetsgivare
Arbetsgivare, kund och anställd
Pyramiden uppifrån och ner
Får ta allas besvikelse och önskningar
Förverkliga någon annan

——-

Vill inte att mina småbarn ska
Det är så du jämt
Vad säger du
Vill inte att det ska bli så
Tittar ut och känner mig lite trött
Moloken blick och gråmulen himmel
Regnmoln som drar fram i skyn
Allting lite gult, brunt och grått
Grått framförallt
Med svag nyans av grönt
Färger som är jobbiga att andas in
En förpestad luft med trötthetsmolekyler
Vill inte att det ska vara så
Känner mig frusen
Kanske lite feber på g
Vila för att orka med att jobba
Leverera och sälja
Måttstockar för att mäta om vi håller måttet
Den långsamma vägen till avsked
Små lönelyft så att man relativt ska bli fattigare
Jobba här och du blir fattig
Straffas ut i välfärden
Att få känslan av att inte hänga med
Att inte hinna ikapp
Bli efter sin tid
Kvarlämnad
Fattig och trött
Sliten för lyckade relationer
han älskar henne
han borrar sitt ansikte mot hennes hals
hon tar emot
han där sitter där och är så förbannat trött

——

trötthetsmaskiner
molekyler av stress
ringsignaler som vill att vi ska höra
att inte missa
att leverera försäljningssiffror
för att få knappa resurser att nästan gå ihop
det är fel på hela maskineriet
cyberkapitalismen
sånt som gör många fattigare och några få rikare
skiljelinjer
produktionsmedel
medel att investera
medel att jobba
jobba med ett leende
när hjärtat gråter floder
kvartalssiffror som ska skina
förnedras i att inte kunna nå omöjliga mål
mål för att ta knäcken på oss
för att tvinga oss till fattigdom
genom små oväsentliga lönelyft
en modell med delaktighet
där vi inte kan lyckas
vinstmaskinerna är inte lika trötta som trötthetsmänniskorna

——-

Så malplacerad
Befinner mig i en miljö som jag tagit avsked från
Beställer en svindyr dubbel espresso
Tittar mig runt och känner mig jagad
Jagar med blicken
Ge oss skuggorna
Solsting våra kroppar
Hiphop och pop
Pussy riot som inte riktigt passar sig för en svensk översättning
Tittar på matuppläggningen
Folk med massor med pengar
Medelklass
Där det ska visas och bevisas
Felplaceringar till trots
All politik som är fel
Någon som vill ta

——

Amorteringskultur och dyra trerätters middagar
Bjuder in och visar upp den senaste designen
Berättar om badrumsplaner
Toaletter i väggen
Kakel som täcker smutsen
Allergisk mot smuts och äckel
Tar semester och flyger till varma solbadande ställen
Solbränd på vintern och på sommaren
Segelbåtar och bilar som trängs
Man ska tänka på vad man säger
I såna sällskap
Så man inte blir biten
Tydliga gester
Gestikulerar som i en teaterpjäs
Visar hela sin repertoar
Hur ska man förlåta
När nån inte gjort någonting
Man är som man är
Man måste acceptera
Man vet
Amortera på lånet
Trerättersmiddagar
Låna lite pengar
Toalettkulturer
Servitrisen som ser ut som jag
Malplacerad och lite fel

——–

När hon reste sig tittade jag efter henne
Hon hade långa vackra ben
Det är sånt man inte ser eller upptäcker när man sitter vid ett bord och ger förstulna blickar
Hennes ögon var klara och tindrade
Hon hade lycka i sin kropp och hjärta
Att vara så balanserad på drömmar och verklighet
Att veta och förstå
Att älska det man gör för sin vardag
Själv pratar jag så högt så jag kan övertyga mig själv om att leva i mina drömmar
En dag tappar jag rösten
Då och nu vill jag ha hennes balans

1/10 2010

——-

Hon rycker tag i mig
Jag känner mig omtumlad hon går framåt utan att vackla
Hon gör rätt
Det bara är så
Jag borde inte
Hennes vardag ter sig så vacker
Hon vet vad som behöver göras
Hon tycker om att dricka vitt vin
Hon är en sån där vegetarian
Jag sa att jag tycker om sallad och så
Det är sant eller kanske sunt
Men det beror inte på mig
Undrar om hon skriver om mig
Kanske tänker lite
Jag såg hur besviken hon blev
Jag kan inte förstå
Nu måste hon förstå
Jag sträckte ut en hand till henne
Hon ser kanske min hand
Hon tvekar nog
När hon bestämt sig så tar hon den kanske
Det är mycket man inte vet
Vi sitter kanske en kväll och dricker vitt vin tillsammans

2/10 2010

—–

Min kompis sa att jag snart är 40 år
Det lät riktigt hemskt
Det var ju inte så länge sen jag var 24
Jag är ju gammal
Lönnfet, stressmage och begynnande ålderssyn
Det är nog inget bra parti
Jag har nog inte förstått det
30 år kvar till pension
Vill sitta vid en skrivmaskin och dricka och röka marijuana nätterna igenom
Så att jag lever som stjärnan Bukowski
Han levde nog ett ganska hårt liv
Jag har nog för många ägodelar för hans sätt att leva
Men hon gjorde ett starkt intryck
Bukowski knullade med såna kvinnor
Jag tittar och vågar inget säga
Tänk om hon inte skulle tycka att jag var gammal
Vi skulle kunna sitta och dricka vitt vin tillsammans

2/10 2010
——
Jag såg ett par galopperande stjärtar tidigare idag
Stjärtarna var mycket mjuka och fina
Såna där små fina
Med lite fast o spänstig form
Såna stjärtar man vill suga på
Att liksom klämma sig fast vid
Att få vara små fina stjärtars sugplopp

2/10 2010

——–

Hon har inte svarat på mitt mejl
Jag hade hoppats att hon ville
Och att hon var modigare än jag
Vi är nog ganska lika
Det skulle vara enklare
Ett liv lite mindre komplext
Det är så när man valt fel
Livet stretar på
Det är lite kletigt och klibbigt
Inte så där vackert som man trodde
Drömmar som gått lite sönder
Vill ha det enkelt
Jag ska gå och kolla min mejl
Det är något som aldrig sviker en
Hoppet lämnar en när man kan lämpa det vidare
En slags återvinning
Mejl som återvinns
I ett kretslopp av konversationer, drömmar och hopp

2/10 2010

———–


—-

tänk om marknaden speglar korrekt pris
och att marknaden inget vet om framtiden
den är både blind och döv
saknar all förmåga till strategi och förväntningar
en tom mätt marknad utan förväntningar
en ihålig marknad
tom och mätt
avsaknad av tro
bara reaktion
reaktion utan struktur
spasmisk reaktion
vare sig överhettad eller kall
bara där inför vår syn
——
en trea för 9500 kr att hyra
en lön efter skatt på 14 000
ett barnbidrag på en femhundring när man delar
5000 kr att leva på och betala räkningar
fett o fint
musikaliskt och vackert
ett bredband, en telefon och en surfplatta
mat på tallriken frukost, lunch och middag
kanske lite fika och mellanmål
kläder till någon som växer
få tiden att räcka
hämta och lämna
jobba och sova
vara trött och vara pigg
vara en god förälder med mycket ork
ett lönepåslag som är litet

 

Poesi 160305

 

 

Första stycket innehåller tidningsrubriker från Aftonbladet och Dagens Industri men resten är egna sammansättningar.

Vad man omger sig under en dag

läkare på dagarna
rasist på kvällen
en bisarr orgie av tvång och fanatism
han ska inte tortera och döda terroristfamiljer
förmögenhetsrapporter
hets om förmögenhet
fasa
organismer
Han sänker ribban
han tar lågprisflyget
rykande het bolyx
rusning efter guld
självdistans
distans till dig själv
själv gentemot själv
om distans så måste det finnas två olika punkter
ett själv kan inte vara en identitet
skriker svordomar åt mig
ditt fel
din jävla idiot
han då
lite förbannad
tål och ta emot all djävulskap
all inre ilska ska tas ut och peppras och hamras
slå ned dig din sketna jävul
ynkliga du
jag bara står där och tar emot
tar emot
blir arg och tappar humöret
i någon annans värld
bara inte i hans för det får jag inte
hans svordomar ska få utlopp någon annanstans
det har någon bestämt
som är nästan allsmäktig i sin makt över min vardag
bevakning av lediga lägenheter
såna som jag inte kan få
bostadsbrist eller pengabrist
kvitto för en betalning
en orderbekräftelse
nya avtalsvillkor skcikades till mig
bekräftar mig som en ekonomisk och konsumerande varelse
leveransavisering
faktura för ditt köp
your iCloud storage is almost full
välkommen
behandla mig som en människa
svär inte åt mig
jag vill bli älsakd
inte mötas av arga blickar eller hat i era ord
ansökan om att vara medmänniska i samtalet med dig
bevilja mig

November

 

 

Världen är grym. Det regnar ute nu. Det är söndag morgon och november gör en entré. Höstlöven har fallit till marken, blöta och bruna under novemberregnets tyngd. Ögonlock hålls upp, trötta vandrar vi till kaffeautomaten på arbetsplatsen. Slut efter en natt med fest. Samtal inleds och stannar till. Ögon och hjärtan som stelnar. Artiklar som sprider sanning och falsarium blandas. Det finns en längtan i människors hjärtan om att upptas till något omhuldande varmt och vackert. Man vill förändra, metoden är lögnen och budskapets dramaturgi. Minnet av Kristallnatten solkas ned och blandas upp så att det judiska inslaget och det antisemitiska inslaget blandas med det romska, palestinska kanske till och med det som kallas al-nakba. Blandas upp med allt hat i världen. Hatet tonas ned för att locka flera till en manifestation som bestulits från sitt faktiska innehåll. Det där faktiska som ändrar ton med kontext och sammanhang. Hatet blir till ett hat mot det manifesterade. Hatet mot juden, israelen och sionisten. PLO har startat en Facebooksida där Palestina presenteras som en stat som fanns innan 1948. Falsarium för att locka flera anhängare. Anhängare till en sak som blir omöjlig. Genomskåda lögnerna. Genomskåda att motståndet för antisemitism är ett skällsord i vissa sammanhang. Att dessa sammanhang tränger ut sammanhang där man är jude eller israel. Att inte få plats. Att förskjutas till motståndets rum. Där man inte vill befinna sig och kanske inte ska befinna sig men man förskjuts till motståndets isolerade plats. Ett motstånd mot död och slagord om död. Ett motstånd mot dödens och våldets landskap. Knivmördande desperata unga vuxna. Ens identitet stjäls och hatas sönder och samman. Anti och semitisk. Sionistisk och anti. Israel och anti. Människa och anti. Kvinna och man eller barn och anti. Den första stormen drog in för hösten. Svepte med sig något som varit naket och exponerat. Ett regn som faller med nästan bibliska mått. Någon som gråter över något som är förlorat. Ett barn som ligger död vid en strand vid en grekisk ö. Ett sapfiskt drama utspelar sig men utan kärleken. Mentala bilder som etsas fast och blir till ett motstånd, en sörjepelare. Att falla ned i. Grävas upp och bli återfunnen med tårar draperade runt kroppen. Draperade tårar och etsade minnesbilder i ett novemberregnande landskap. Där människor flyr från sin vardag till något som är trängre än vad som utspelat i de mentala landskap som ombesörjde flykten. Något som liknar längtan efter en plats som utropats som skyddsvärd. Att bli mottagen med värme. Sionistiska drömmar om ett landskap som tar emot och ger. En längtan som är universell och skrupelfri. Något som kan kännas igen i en liten pojke som ligger död på en strand efter en flykt från något som är ont. Att nå stranden vid Haifa eller någon annan strand. Något som går igen, man flyr i olika väderstreck. Man tas emot varmt och kallt. Onda och goda uppseglande medmänniskor som stjäl ens berättelse. Stjäl det man vill undvika för att göra det möjligt att hata mera. Ett hat som sprider sig som en löpeld. En farsot. Hat och glöd. Kamp om rättvisa som spårar ut mot en orättvisa. I en orättvisa där hatet glöder. Knarkar i oss likes. Flyr från en vardag som upplevs genom något vackert skimmer blandat med rader om grymhet och orättvisor. Flyr in i den privata sfären där det vackra huserar. Struntar i manifestationer som ska hylla minnet över att aldrig glömma. Något som glöms bort i strävan till ett bättre samhälle. Bättresamhällssträvanden som blandas med onda aningar och agendor. Läser några rader av Paul Celan och Nelly Sachs och tänker på det som inträffade för lång tid sedan och skapar en minnesbild över något som är ont och som man vill fly från. Byta strand, gömma sig för ondskan och leta efter en plats som är vacker och som finns i längtan över att få leva ett liv som utspelar sig i trygghet. Flyr in i ondskans epicentrum för att fly från vardagen. Några rader om minnets vandringar över stora hav och öppna horisonter. Stängda gränser och misstänksamma blickar. Hatisk propaganda som ylar. Hata hatet. Älska hatet. Älska din nästa. Älska inte den som står bredvid dig utan den som skulle kunna stå bredvid dig. Omfamna den som hatar dig och vill få dig förminskad eller åtminstone ryt till så att vi får reda på vem som står bredvid oss och säger att vi gör det för din skull.

Litterär kompetens- en alldeles för lång reflektion men ack så roligt att spreta

 

Litterär kompetens- en alldeles för lång reflektion men ack så roligt att spreta

Vad är en litterär text? Finns det rimliga och orimliga sätt att förstå en text och hur är det med förmågan att analysera en text? Vad är fiktion? Kan man skilja fiktion från verklighet? Kan något som inte bekräftas vara verklighet? Kan det som kan bekräftas vara fiktion? Det är spännande och spänstiga frågor som man har att besvara inom litteraturen. Kan man skilja livet från litteraturen? Är litteraturen en ram för livet eller är livet en ram för litteraturen? Liknande frågor dyker upp inom fotografi och annan konstnärlig utövning. Vad är ett fotografi, kan man förstå ett fotografi? I ett program om fotografen Fransesca Woodman så uttalade man att fotografen hittar formen och känner intuitivt att det känns bra och presenterar ett verk till sina betraktare. Betraktarna kommer då att tolka in olika saker och kapa verket som för fotografen framförallt hade en igenkännbar form som hen reagerade på. Betraktaren finner meningen och fiktionen. (SVT 2 K-special 18e sep 2015) Jag skulle vilja säga att världen måste bli tämligen värdelös utan fiktion. Jag skulle även vilja säga att man bör sträva efter kompetens för att förstå sig själv och omgivningen både nu, då och sen. Om det fysiska i vår omgivning blir utan fiktion så måste vi i alla fall blinka med ögonen i olika hastighet, att ställa oss på händerna eller lägga oss ned på marken och titta på nytt, så gott det går att lura hjärnan. Hur mycket eget utrymme kan en författare eller läsare lägga in i sitt skapande eller meningsskapande  av texten och ändå trovärdigt bibehålla litterär kompetens. Är det fritt fall eller stenhårda lagar om intentioner, grammatiska regler, relaterande till någon yttre verklighet? Språkets kollektiva prägel eller dess individuella användning att ha regler för det som man förhåller sig till för att bli bekräftad.

 

Att hitta en definition för litterär är nog en omöjlighet, det kommer alltid att finnas luckor och brister i en sådan definition men vi kan nog ganska enkelt dra en slutsats vad vi finner är fiktion. För att kunna förstå adjektivet litterär så måste vi närma oss förståelsen vad litteratur är. Är Knausgårds texter fiktion? Är Bibeln och Koranen fiktion? Är Charles Bukowskis texter fiktion? Är Jonas Khemeri Hassans texter fiktion? Är din kameras instruktionsbok fiktion? Är matlistan i mobilen fiktion? Är bankens kontoutdrag eller instruktion fiktion? Det är nästan utsiktslöst att sätta en klar definition vad litteratur är men vi måste ändå försöka, man skulle kunna säga att varje individ eller generation eller teoribildning måste ställa frågan och söka ett spekulativt svar på frågan vad litteratur är och inte är.

 

Stig Bäckmans tolkning av en litterär text jämfört med en faktatext och en nästancitering eller citering är att i den fiktiva texten så finns det mera frihet för läsaren att i sin kreativ process skapa mening. Bäckman glider mot Bubers definition över när jaget får en mening, att jaget får en mening i du. Författartexten får mening hos läsaren. Meningens kraft och rikedom hos läsaren är i dennes utbyte med sin omvärld. Läsarens val av text i relationen mellan författaren och dennes omgivning. Då läsare och författare i en samtid befinner sig i samma kontext i något avseende så tycker jag att man faktiskt både kan och bör tala om litterär kompetens då det är något värdefullt att uppnå och att sträva att öka.

 

I ordet kompetens så lägger vi in normativa begrepp för vad vi vill konstituera som kompetens. I ett samhälle så är det fruktbart om det skapas eller diskuteras angående en konvergent syn på vad som ska vara mätbar kompetens och hur mätningen ska gå till och såklart vad som ska mätas då vi behöver mötas i ett offentligt rum. Det konvergenta måste enligt min mening vara ett slags minimum som tillräckligt många delar men sen får det gärna spreta bortom någon kontroll.

 

Både litteratur och kompetens skapas ur kontext eller sammanhang. Anders Palms oktagon med språk, intertexter, läsare, tid, ideologi, encyklopedi, författare, verklighet och text tycker jag var mycket intressant. Den modellen är applicerbar i många fält för förståelse över kontext där man kan lägga in litterär kompetens i. Begreppen om kontextualisering dvs mötet mellan text och kontext och förståelsen för både inre och yttre kontext. Vi befinner oss i en kontext som mera eller mindre glider in i andra personers kontext. Att tala om en universell kontext blir så omfattande för den kontexten blir så stor att det i slutändan handlar om hur det är att vara människa. Vi i Europa är vana att tänka i ett europeiskt kontext, det eurocentriska. Det är i alla fall ett kontext som är givmildare och mera inkluderande än andra kontext som individen, familjen, gruppen, generationen och etc. Att sen också vara så ambitiös att vilja definiera kontexten vi befinner oss i blir ofta en omöjlighet för vi befinner oss i kontexten. En nyligen intressant bok av filosofen Markus Gabriel ”Varför världen inte finns” går igenom den problematiken med begreppet världen.

 

I begreppet litterär kompetens så innefattar det hos individen en fråga om kontaktyta till fantasin och möjligheten att se olika tolkningar i ett verk eller text. Att vara beläst. Som i Woodmans fall så menar Bäckman att fiktionen inte finns i verket utan den skapas hos läsaren. Förmågan att läsa fiktivt och inte faktivt. Kompetensen hos läsaren blir avgörande vilka symboler läsaren kan se i verket, syftningar och metaforer, se bortom texten. Att som läsare förstå textens ironi. Kanske också en ironi i de sedda symbolerna, syftningarna och metaforerna. Han menar att själva läsandet är en kreativ process över att förstå själva verket.

 

Tänk er att kunna finna fiktiva berättelser utifrån matlistan som vi har i handen eller i mobilen. Att kunna undfly kön vi står i och väntar på vår tur, på väg till kött eller mjölkdisken se poesi i matlistan eller ett narrativ för veckan som kommer. Att låta fantasin vandra. För att fantasin ska vandra så måste vi utsätta oss för händelser och händelser är också kontakten med litteratur. Varför inte då kontakt med litteratur som får oss att ställa frågor som visar sig vara viktiga för många. Eller som i Nowegian Wood av Murakami där romankaraktären säger att det finns så många böcker och att det är så viktigt att läsa klassikerna och inte ödsla tid på oväsentliga författare, lite hårt kanske men jag ser i alla fall något vackert i det i att sträva att läsa de stora författarna och sen så tycker jag även om de där obetydliga, det är ju trevligt att på ICA eller Willys flyga iväg med tanken och skapa matlistepoesi i stället för köksbordspoesi att i alla fall ha den möjligheten. Eller att gå på en stand up comdy där komikern läser manualer :-) och får delar av publiken att skratta av anledningar som att man har läst manualerna tidigare och funnit de ibland så oanvändbara där det blir komiskt då man har erfarenhet till sitt liv om det berättade eller att se bortom manualens instruktion och se sin egen instruktion till njutning eller skapande. Den litterära kompetensen handlar om att kunna skapa fiktion i det lästa, kunna analysera och strukturera texten, förmågan att koppla det lästa till en egen erfarenhet, en konst att kunna öka sitt jags kontaktytor genom litterär text, att öka både det litterära och kompetensen inom sig som människa.

 

Litterär kompetens är mycket viktig för att man ska bli en hel människa eller nå sin egen potential som människa. Läsandet är en viktig handling som bildar oss, läsande bidrar till vår kognition över förmågor och syn på omgivningen och oss själva. Att som läsare söka att öka sin litterär förmåga och sin kompetens inom litteratur är viktig. Verket som författaren skapar är både form och innehåll. Det känns riktigt och rätt. Läsaren tar emot och packar upp verket och skapar en mening. Den meningen kan vara konvergent med författarens mening när ord sattes till ord och meningar som skapade en berättelse. Viljan att berätta och viljan att bli berättad till möts. Verket överlever alltid den enskilda läsaren men aldrig den enskilda författaren. Läsaren som grupp skapar dess mening. Genom läsandet så utforskar vi symbolik, metaforer, betydelse och etc. Som konstnär eller författare säga att verket inte har någon mening kräver nog en utveckling att för författaren så avkrävs det ingen mening att man som enskild läsare ska skapa en viss mening men jag tror att man som konstnär vill att en viss mening ska skapas och att man nog blir förbryllad åt det minsta av att verket inte förstås med ens intentioner. För mig som läsare så blir min fiktion av verket det som råder hos mig men jag kan vilja förstå författaren och andra läsares intentioner, det är väl en del i det kitt som binder samman oss till ett samhälle.

 

Läsandet genomförs på lite olika sätt, när det gäller läsandet som förståelse och läsande som avkoppling så kan i ha olika motivation.. När det kommer till fritidsläsningen så är åtminstone jag lite fåfäng över att jag även ska ha förstått texten i min kontext. Att om jag läser en recension om boken i t.ex. DN eller SvD att jag känner igen verket från min egen förståelse eller om jag träffar vänner i andra länder. För mig så är det viktigt att kunna diskutera litteratur med människor både lokalt och internationellt. att man kan förstå och diskutera det upplevda. Det knyter oss samman på ett märkligt sätt. Naturligtvis så når förståelsen mig som jag först och det är naturligtvis det rådande men sen så är det en skön känsla eller fåfänga att vilja ha förstått förståelsen över litteraturen i vår samtid i alla fall. När det gäller kursens litteratur så ser man på den med andra ögon där förståelse kanske är viktigare än njutning, men förståelse är i alla fall en sekundär njutning som får mening när jaget möter andra jag och där mening av mig som jag skapas i andras ögon.

Känslan över att förstå den litterära kompetensen och en vilja att den ska delas och ökas i min omgivning är viktigt för mig. För att besvara vad litterär kompetens är sätter definitionen i fluxus då den är i ständig rörelse med de begrepp som finns implicit och explicit i definitionen av litterär kompetens. Dessa begrepp varierar och blir svårdefinierade så som fiktion, verklighet, fakta, analys, struktur, tema, kontext med mera. Jag vill väldigt gärna ge min dotter en vilja till litterära vandringar och jag vill ge henne en väv att utgå från i hennes läsande genom att läsa för henne många olika typer av berättelser. För mig själv så är jag närmast fåfäng över min iver att ha läst. Att ha läst är att ha förstått och att förverkliga den fulla potentialen hos mig som individ. Genom läsande så blir man mera människa i den mening att man har flera kontaktytor för sin fantasi och sin förmåga till fiktion. Människans hjärnliga förmåga till fiktion, retorik och analys. Förståelsen är inte alltid precis och konkret, vi förstår världen i rörelse och inte i fixa punkter som en definition kräver. Definitionen och språket försöker fixera rörelser och sinnliga fenomen, det är nog därför vi känner på oss vad som är fiktion och litteratur men där vi inte kan sätta fingret på det.

 

Litterär kompetens är slutligen just nu en förmåga att se skillnad vad som är en litterär text och inte och en kompetens att skapa fiktion från det avlästa, strukturera och analysera en text och att argumentera för sin egen tolkning, att skapa tolkningsföreträde eller dagordningsinitiativ. Att förstå en text och kunna sätta in den i egna upplevelser eller idéer om det eventuellt upplevda.

Poesi från dagar som aldrig kommer tillbaka

 

iaktagelser på en brygga

Känsla: Förälskad

Publicerad: 2006-06-16 08:07

Cyklade ner till stan tidigare ikväll o lät mig inspireras av en vacker rödhårig tjej som satt på en brygga med en tjejkompis o hade trevligt. Är det fler än jag som låter sig inspireras så, nästan som att man stjäl eller i alla fall lånar lite. Hon var vacker tycker jag.

Ser en grumlig spegelbild
spegelbilden av en grumlig idyll
det har alltid varit så
en idyll
endast minnet som är grumligt
mp3-spelaren, en cola o en cigg
det är min resväska
tagit mig ned till idyllen
kämpar o letar
tittar o ser
längtar
stänger ute lyckan
musiken skänker tysthet
tysthet som stänger ute
letar
letar inåt
stänger utåt
svänger min blick
ett leende
glimmrar
en glad röst
och ett vackert hår
hon har klänning
vill ha mer i min resväska

———

en cigg i min hand
en du o jag i mitt sinne
känslor av verklighet
du o jag
vi är verkliga
mitt sinne lever
jag är verklig
du är vacker
men sitter på min kant
med en cigg i min hand
kär i din röst
du sitter med en kompis
jag är för gammal
mina kompisar äter middag
middagar för två
kompisar på middagar för två
ensam kvar
gråter
längtar
längtar efter en middag för två
en du o jag

 ———-

ett rött hårsvall på höger sida

hon pratar o lever ut
skriker sina passioner o sin glädje
vinden griper tag i hennes hårsvall
sneglar åt höger
fina små bröst
en vacker ung kvinna
några år yngre än jag
sneglar för mycket
vill vara vinden som leker
leker o sveper hennes röda hårsvall
smeker hennes bara fräkniga hud
leende röda läppar
allt är bra
fylls av kärlek o hopp
fylls av drömmar o begär
sommaren är god
vill ha ett rött hårsvall till i vinter
uppfyller mina drömamr
ger skydd o värme när allt annat är mörkt o kallt
ett varmt rött hårsvall o leende läppar o glittrande ögon

——–

nåt är trasigt
trotsigt
stretigt
vänder
följsamt
tröttsamt
längtsamt
sant
kant
brant
vänder
stolt o pinsamt
längtar
drar vidare
vidare mot nya hopp
kvar på hoppet
drömmar som skrivs ned
hoppas på mirakel
mirakel via en www.nånting.adress
upptäckt o älskad
lever via tangenter
tangenter som är hoppfulla o ensamma

———-

en and lapar vatten
folk som pratar o njuter på bryggan
nån som cyklar förbi
en sommarfredag när solen gått ned bakom husen
värmen är kvar i luften
kylan smyger o tar sitt grepp
rödhårig tjej på sommaräng
vacker
raklång på bryggan
måste titta
måste ha
vill ha
vill
vill vill
vackra dansande klänningar
mitt hopp beger sig av
en kopp thé med sin kompis
sommarängen är fylld med äng
en du o jag finns i hoppet
men hoppet försvann
förssvann med en kopp thé
en kopp thé
en jag är ensam kvar

 

 ———–

samvetet ja
ja just ja
ett minne
bleknat

bekännelse från Mr Corporate

———

glad men ja vad säger man

Känsla: Förälskad

Publicerad: 2006-06-15 12:59

vill ju ha en donna, tror det kommer ordna sig till slut. Jag har ju kandidater i alla fall, spridda skurar skulle man kunna säga men ändock så går jag till sängs ensam i kväll eller i natt.Hade jag en annan chans, jo det hade nog räckt med att gå till ett annat ställe i kväll men jag valde att inte gå dit, hon är vacker mycket vacker men det får dröja från min sida, vill men vågar nog inte. Undrar vad hon tycker, jag vet att hon vill ha mig. Skön känsla faktiskt men jag vågar inte nå ända fram. Men i sommar så kommer det ske det vet jag säkert. Jag hör det på henne, hon vill väldigt gärna ha mig.

Hon är ju söt o vacker
hon
är
är
sötma
känsla
vacker
kärvt
behagar
ahhhhhh

vill ju
gör ju
begär du
söker nu
vill ju
tror du
vill nu
klart såklart
vart
när
drog du
tangenter smattrar

kvällens trattar
snart
klart
smärt

vill ju
vågar nu
drar du
söker ju
ett tu
tuva
druva
nu
klyva
sova
ja sova
sova i din famn
lust o fägring stor
du
nu
tu
luve

nattens motto: sova
helgens dröm: du med N-namn
Du: Vackrast o mest åtråvärd
Jag: feg

———————————————

Syster kärlek med giftig dos av toppar o drömmar

Syster kärlek med en giftig dos av kärleksfullhet
extrakt i mina vener
något med gener
full av kärlekslust
virvlar som en vivelvind
kärleskvindar från kvarnarna
man ser inga kvarnar längre
borta
borta med vinden
vindflöjten viner genom luften med sitt klingelingande ljud
så vackert o sött men ändå så otäckt
klingar till
plinplingplong viner genom luften
en skönmålad brud
syster
systrar
upp till kamp fäst er
kärlek
kärleksfullhet
viner genom livet
hinner inte
slingrar förbi
kärleken etsas fast i mitt sinne
ickekärlek kan inte antietsas
testas
frestas till ditt sköte
fast, fäst
fäst vid ditt leende
mjuk famn
leende på dina läppar
böljande svart hår som tumlar runt
tumlar
runt din mjuka kropp
drömmer
drömmen är etsad
kan inte komma loss
behöver bli fri
fri från drömmen
tangenter etsar till eftervärlden
jag finns jag känner du är etsad
etsad och fast i en drömfångare
du håller mig borta på kanten
på kanten där man hoppas
tröstlös kant
en drömfångare sitter framför min blick
kan inte nå fram
tumlar runt på en topp mot en dal
lalala

homemade by hope

———–

skuggiga moln
moln som täpper till
andas och älskar
älskar

negligeras
glömmer bort
döljer på måfå
haffar åt mig
ångrar

du som döljer
döljer
följer mitt hjärta
mitt hjärta leder till en återvändsgränd

att pröva nåt nytt
nytt
pröva att bäras av egen kraft
kraft som jag har
kraft som sparats
spara

vill konsumera dig
vill
vill ju ha dig
alla vill ha dig
alla vill
till och med jag vill ha

kan inte lägga till
sommaren är här
här för att följa mig

glömma dig
glöm bort mig
vill inte ha det så
vill ha skimmer o lättjande vindar
sommarlättja på min axlar
fjädertunna moln
vit himmel
vill ha nåt annat

alla vill ha nåt annat
ingen är nöjd
nöjd
när var vi det
alltid sträva framåt
strävar bakåt
strävar
det gör vi
vi strävar så vackert
vackert men utan rot
inget hem att vända till när himmlen är vit
att sitta på en klippa o blicka ut
att få värmas
värmen den försvann för länge sen
sen är himmlen
den har alltid funnits där
men vi är här nu
vi vill ha mera
mera

———

vid vattenviken

Känsla: Förälskad

Publicerad: 2006-05-10 01:16

Jag är ingen dålig människa. Alla har bra o dåliga sidor även jag, just nu så har dom braiga sidorna övertaget och det kommer fortsätta så det känner jag på mig. Jag är i grunden en glad kille som söker efter en tjej att dela mitt liv med, egentligen inget mera. Ganska ordinärt men man känner sig så utvald och speciell och så ska det väl vara antar jag.

Låg o solade vid sjön idag eller vid en vik till Mälaren. Det var skönt. Det låg några studenterskor där oxå som hade kommit dit med kanot. Antar att dom tar studenten till juni, lät som det eller annars så var dom högskolestudenter, vet faktiskt inte. Det spelar ingen större roll, jag var i alla fall klart äldre än dom. Vi hejade o sa hejdå, inget mer men ett gott intryck, det räcker det behövs inget mera än så. Livet leker och jag är varm om huden av vårsolens varma strålar och hoppet och tron om att det löser sig med kärleken för mig. När jag låg där fick jag lust att skriva ned mina iaktagelser,

vattnet ligger spegelblankt och soldränkt
det rusar till en sjökrusning därute
men det är lugnt och varmt
jag tar en cigg o röker
vrider på huvet o känner krusningar
en blond, en mörkhårig o en brunett och några till blonda
vackra o glada
som jag
dom o jag
dom sneglar o tittar på mig
dom tycker jag är snygg
dom känner oxå krusningar
krusningar mellan oss o plötsligt ute vid vattnet
tar ett bloss till på min cigg o sträcker på mig
skakar av mig dammet o gårdagen
dom ser en atlet som sträcker på sig
jag njuter av tanken att jag är en atlet och att dom tittar
jag tittar o sneglar oxå dom är vackra atletiska o mjuka
tanken är vacker
hoppet är nödvändigt
dom kvittrar till
dom är glada av solens strålar
jag är oxå dränkt med glada solstrålar
det är vackert med krusningar o glittrande vatten
dom är vackra
jag säger hejdå o cyklar därifrån
dom tittar på mig o ser glada ut
men lite besvikna över att nåt vackert har cyklat därifrån in i fjärran
hoppet o tjejen finns i fjärran
vackert bortom molnen
solens strålar lyser
lyser mitt hjärta varmt
varmt o fint
fint och älskande
älskande och ömmande
ömmande
ömmande och beskyddande
beskyddare av vår kärlek
du ger mig skydd
du föder mig
jag är glad
fri på en sommaräng
sommaräng
sommarängar ligger i fjärran
jag håller på att plocka ned fjärrans horisont
vi ska sitta o titta på den
vi kommer lierar oss i varandra o kyssas o värma våra hjärtan
jag vet det
vet
inget tvivel
jag är räddad
räddad ur en höst och kall vinter
snart är vi tillsammans

———

sommar o hemligheter

Känsla: Förälskad

Publicerad: 2006-05-09 10:20

Kan jag boka upp din sommar? Vad får man för svar på en sån fråga? Jag vet inte, hon kanske älskar mig, det är väl ända chansen annars är jag väl raderad från hennes telefonlista på mobilen. Hade kul i kväll o träffade nya spännande människor, det är klart att det fanns en donna bland alla vackra o glada, man kan kommentera om man vill. Jag vill gifta mig och ha en livskamrat. Jag har ett grymt sendrag i foten nu, lång cykling hem på ostadiga men glatta hjul. Jag vill bli en konstnär, just nu så känner jag mig som en men känner mig pretantiös när jag beskriver mig som en, jag menar vad ska man säga när man målar efter känsla o tar fram bilder efter känslor, längtan, hopp, tro, kärlek, ångest, o allt annat som snurrar. Jag är ingen blomstermålare, det vore så mycket lättare o säga att jag målar knutar, blommor o vyer men näe det är kvinnor o känslor inför kvinnor som gäller för mig, det är det viktiga för mig. Inget annat räknas eller betyder något. En vacker sån oxå. Inget svar ännu. Hmmm vad säger man på sånt. Kan man lära sig nåt? Kan man ge inlevelse? Kan jag få nån att älska mig som jag är nyfiken på o längtar efter? Annars är det mest bara sammanstötningar med människor som inte ger mig det däe jägar-aktiga i blicken. Jag är jägare ingen samlare. Jag är oxå berusad på ånger av alkohol. Nu dricker jag röd mjölk o äter rostade mackor med ost o hallonsylt, det är gott, det ligger en chokladkaka nära tillhands oxå.

Dagens händelse: Donnan
Dagens fråga: Kan jag få din sommar
Dagens ovetande händelse: raderad från en telefonlista antar jag….

Morgondagens tanke o hopp: Donnan
Morgondagens utbyte: konst
Morgondagen: ovisst

Längtan: kommentaren från donnan

Vad säger man o gör man nu? Hoppas på nåt vackert i alla fall.

Jag är ju ledig i slutet på juni o då vill jag ut o resa, helst till Gotska Sandön o upptäcka konst med en vacker donna som tycker om mig. Jag tycker om. Jag är alltid inlevelsefull o framför alla händelser, jag lever i morgon, idag är glömd o försakad för en vacker morgon.

Dagens motto: imorgon
Kärlekens motto: djuriskt o passionartat
Längtan: donna med vackert leende
Imorgon: Donnan och jag

Nu har jag gjort bort mig men det är vackert o öppet, inget gömt, inget tvivel, bara tvivel över diskussionen o livet. Livet är tillräckligt vackert för att slippa hemligheter. Life is beatiful and lovely enough without not knowing, there is always something not known it only depends what should be known or not be known, nothing else, just gerades if not knowing. punkt o slut för en vacker morgondag med en donna.

näe nu ska jag sova

Va Petter är grym, lyssnar till hans senaste o låt nr 9 Eller( med natural bond) är ju så himla grym o första låten Välkommen tillbaka o Resumén är ju bäst. Älskar ju Fredrik Snortare o Fröken Cecilia Lind oxå på förra plattan, är såååå bra. Têtê à Têtê med Leila K är ju oxå skön, verkligen skön må jag säga, nu ska jag lägga mig innan några tankar når mig…..haha

———

Publicerad: 2006-05-03 03:19

kärlek så lätt och vackert
allt känns lite enklare
det här är vår
våren som värmer o leker mot huden
vill alltid ha det så här
allt ligger öppet
allt
kärleken vandrar vidare
vinden smeker mig varm
varm om hjärtat
vinterns vita tid har smält bort
inga trötta ansikten ler
le
ler mot mig
mot mig
känns så lätt
så lätt känns det
dom kallar det kärlek
kärlek
jag vet inte
jag hoppas
hoppas
sommaren ligger framför mig
om sommaren så är allt bestämt
våren ger möjligheten
inget har hänt då
inget är bestämt eller utstakat då
allt ligger öppet
våren
vår
kärlek som en saga
en lång sag
jag vill ha sommaren tillsammans
tillsammans med någon
någon
någon
nån
mån om mig
bara mig
du o jag
du
——————————–

en öl i skuggan
en cigg i handen
en konversation
en du o jag
en drink i baren
en fot nerborrad i sanden
två fötter nerborrade i sanden
salt på läpparna
sol i ögonen
saltvatten mot kroppen
sand mellan tårna
sand i maten
sand
en du o jag på upptäcksfärd om en varm sommarnatt
en öl o cigg o en konversation
en sandbädd och hungriga hjärtan o älskande till havets brus o skum
sommar sommar sommar
ropar högre
ropar
sommar
skriker av hjärtans vrål o hetta
sand mellan tårna
en ömmande rygg
ett myggbett på knölen
klåda som inte slutar
klåda om nätterna
hungrig om dagarna
vill vill vill
ha sol o dig bredvid mig
bredvid
du o jag
sand mellan våra tår
inget annat skiljer oss åt än sand mellan tår

——–
I am in lööv men i en dröm
Ta mig hem och väck mig
men gör det nu o snabbt och utan hänsyn
hänsynslös kärlek det vill jag
kärlek som tar och ger
kärlek som kräver kärlek
kärlek som inte mättar
kärlek som vill ha mera
kärlek som njuter
njuter av kärlek
kärlek av dig

——

Att känna efter är att ge efter för begär
Begäret som suger tag om natten
Att känna är att vara och det tär
Jag längtar efter dig och tappar takten

Att vara neutral är att ge efter
Sensmoralen är makten
sent kommer moralen
så sent kommer
natten
sen

ger upp inför begäret
släpper garden
låter dig komma till mig
vill vill vill
släpper
igenom
du
finns inte
drömmer bara
vill bara
bara
jag
jag vill
vill ha begäret hos mig
begäret är långt borta
bara begäret i sin skepnad hos mig
skepnaden vill inte ta form
vardagen tar spjärn
spjärn mot drömmen
drömmen segrar
seger för drömmen
förlust för verkligheten
sensmoralen flyr
flyr för den finner ingen grogrund
inget att växa i
växer inte längre
växer
växer i mitt sinne
sinnet som tar mig vidare
vidare i flykten
slår av takten
längtar och finner begäret
begäret tär om natten
drömmen tar skepnad
skepnad som påminner om förlusten
drömmar som dränerar dagen
dagen som inte gror
växer i sinnet
utan form
formlöst
lösa former
sinnet tar form
vardagen frigjord
fri som ogjord
kärleken är ogjord och fri
formlös
utan prestationer
inga motprestationer
formbar som jag är
tanken för formad
för mycket längtan
längtan efter en ofri form
ofri med form
kärlek att ta i
ta
ta kärlek
kärlek som tåls att ta på
———————————–

Dikter o väntar på kärlek, sms o telefon

Känsla: Glad 

Publicerad: 2006-03-20 07:26

Ängel i november

det är svart
svartaste sorg
fåglarna flyger inte
himmlen faller ner
det mörknar
vill inte
vill inte ge upp
mörkaste vår
du är stark
du är mäktig
jag faller
faller
faller på en svart bädd
inför mina ögon
mina ögon ser dig
du vackra vita
vit som en ängel
en ängel inför mina ögon

—————————————–

just love nothing else

just love and desire
just that
nothing else
very much me
still here on my own
come and get me
embrace me in your naked arms
embrace me with your naked body
embrace my skin
embrace me whole
love me
tender me
lead me
show me
just love
nothing else
just me and you
just a dream
so far
show me
open my dreams
take me to you
embrace and love me
nothing else
open with flesh and body
love that waits
unlock
me

—————————

wanting you

me wanting love,
love escaping from me
left with anxiety
and with much desire
left alone
———————————-

have some condonation

underbar svart musik strömmar ur högtalarna när natten tränger på.
så vackert och melankoliskt lugn
blir tagen och bedövad om själen
försvinner sakta
tränger på för tidigt
underbara toner tränger undan
flyr in i natten
lierar mig med tonerna
tränger ute ensamheten
drömmer om ett underbart liv
till tonerna av av svart lycklig musik
musik som jag ska dansa till
bjuder upp mig själv
finns ingen som vill
endast nyfikna blickar bevakar
tar musten ur min kropp
och fyller själen liten, mörk o ensam
en spegelbild
speglar mig själv i era falska ögon
ni har skänkt mig blicken
jag dansar till mustiga mörka toner
in i spegeln och ut ensam
——————————

livet o kärleken och du

är glad o gillar livet. Längtar, hoppas, tror, lever och drömmer.
ja så är det.
långt kvar till november nu
känns oerhört avlägset
ungefår som snö på trappan
mest bara sol i min blick
blickar
som följer mig
blickar som gillar mig
jag som gillar
jag som lever ut

nästan som en moviestar eller nåt sånt glammigt och festligt
så är det
helt klart så brinner jag för det
jag längtar efter
vill ha dig hos mig nu och till somamren
vill dela med mig
vill ge mer än ta
vill bara ge dig allt
vill visa dig det vackra
vackert finns hos mig
vackra tankar
och vackra tillfällen
och fröjdiga vyer
följ med mig i sommar
längta efter mig
så är jag din
bara din
din som du vill ha mig
för jag är salig i dig.
älska mig
älska mig som jag är
jag är glad och trygg i dig
du behöver bara längta efter mig
du behöver inte göra något anant
du får leva som du vill
du får längta, drömma, älska och längta
jag bara finns där i ditt hjärtas vrå
du hittar mig
du erövrar mitt hjärtats vråer
det ordnar sig
du segrar
du vinner
du längtar
jag får dig
jag visar dig sommaren
sommaren är här för att stanna
sommaren stannar
vi hittar hem
hem i varandra
gud vad vi älskar
älskar varandra
älskar
bara det
inget mindre
och inget större
bara att älska
älska är störst
och stort

att ta steget är stort
att drömma är att segra
att segra är att våga öppna sin barm
att bara öppna upp
är svårt
svårt att segra
svårt att vinna
svårt att låta bli
lätt att hoppas
hoppas efter tiden med snö på trappen
snön är bara ett minne blott
minnen som jag letar efter
visor virvlar och vrider mig mot ditt anlete
visorna visar mig till nästet
nästet som öppnat sig
nästet som böljar framåt i vinden
vinden smeker din hud
huden är varm o öm
mina händer trevar mot skyn
din gudomlighet sänker mig styrka och vågar äntligen
som en maräng mot marken
du är känslig
du är spröd
du är längtad efter
du finns i mina vyer
jag älskar
jag falller mot sanden
sanden smeker mitt ansikte
snäckor tornar upp sig inför min vy
min vy fråntas av solens smekningar
smekningar som jag längtar efter
smekningar från dig
din hud mot min hud
du lever
du är känslig
jag härdar ut
jag har inte november i mitt sinne
mitt sinne är rent som snö
min saknad är släckt
släckt av din barm
släckt av din känslighet
släckt av din törst
din törst ger mig hopp
du gömmer dig
du öppnar dig
du ger mig trygghet
du ger mig hopp
du skänker mig styrka till att tro
du ger mig hoppet åter
du skänker mig drömmar
du ger mig längtan
du skänker en fin värld
du ger mig anledning
du skänker mig ledning
du ger mig dig
du skänker din hjärtans vråer
du har mig
du vinner mig
du tar mig hel
du vinner mig större
större än kärleken
större än altet
större än vad jag förstår
du
du ger mig allt
dui skänker mig frid
du är anledningen
du får mig att inte sluta
du

jag och du

——————————————————

existentiell ångest
ja så är det
välkommen tillbaks
ett kärt återseende
du rör dig bland kända domäner
existentiell
ångest
ensamhet
återvänder du
kommer på besök
hatad
ivrig
mörkläggande
existentiell ångest
förbannade
existentiell ångest
förbannad och djävulsk
kärleksfull vädjar jag
hämta och dra upp mig
vill tillbaka
vill in i värmen
vill och vill
vill

allting med ett lyckligt slut
vinden värmer
kärleken tilltar
existentiellt bejakande
kärleken segrar
friheten dör ut
kärleken
kärleken
vädjan som faller in
drar mig mot dig
magnetism
allt ler mot dig
——————————————-

dom kallar dig för kärlek
och dom kallar dig för vacker
och dom kallar ditt namn för att älska
att älska
dom kallar dig för längtan
längtan såsom något vackert
vacker längtan
det är som en dans på en sommaräng
vit klänning dansande på en sommaräng
dom kallar dig för vacker
dom kallar dig för att inte visa
dom säger att man ska avvakta
vill inte
vill inte
vill inte
vill inte
vill inte avvakta och inte visa
jag vill visa med varje del av kroppen att jag älskar
visa att jag älskar dig
visa att jag vill ha dig
visa att jag tar bort osäkerheten

dom kallar det för kärlek

jag kallar det för längtan
längtan bortom allt hopp
hoppet som tvinat

———-

 

 

Jag från 2005 och 2006

 

 

Poesi från 2006. Puhhhhh. Helt underbar känsla att återfinna äldre existentiellt material. Anteckningar från förr mot en ny skepnad, foga in, fila och expandera. Återuppleva, utveckla och finna ny form. Muma.

 

Känner mig lite sliten.
Nåt med livet.
Att vilja ta klivet.
Lämna höstlöven blanka
Frusna och ensamma till nästa vår
frusen under vintern få tänka
bara på dig och våra stunder tillsammans
frusna ensamma löv
en kopp kaffe som inte gör vad den ska
är trött o sliten
det skulle varit enkelt
kan bättre
vill
men kan inte själv
inte längre
ger upp
lägger mi på marken med frusna ensamma löv
väntar på nästa vår
inlindad i bomull och värme
det är något med en dröm om din kärlek

——-

Ängel i november

det är svart
svartaste sorg
fåglarna flyger inte
himlen faller ner
det mörknar
vill inte
vill inte ge upp
mörkaste vår
du är stark
du är mäktig
jag faller
faller
faller på en svart bädd
inför mina ögon
mina ögon ser dig
du vackra vita
vit som en ängel
en ängel inför mina ögon
————————————-

Novembertankar 2005

22 timmar sol i november
bleka ansikten tittar ner i marken
vänder bort
lär sig av solen
blickar fångade av
gråtunga moln
novembertunga sinnen
tynger marken av glömd önskan
tvinar och glömmer
molnen täcker alla glada minnen
22 timmar sol som värmer
den gråtunga marken
täcket tar en paus ochsläpper sinnen fria
fria att drömma
drömma om en vår
en vår som kommer att göra ont
minnen av gråtunga november
ska förbereda för en vår
en vår att se kärlek
en kärlek som inte når fram
att få betrakta och att bara
få vilja, hoppas och gråta
—————————

Publicerad: 2006-09-23 10:01

….är hemma nu o det känns skönt. Tänkte bjuda på lite nyskrivna dikter från min resa.

telefonen igen
….
telefonen verkar vara död igen
jag som skickar så många sms
borde väl få lite ränta på det hela
telefonen var het igår
ikväll är fingrarna mest darriga

varma lår
….
jag kämpar
du har varma lår
jag stönar o stånkar
du har vackra tår

iaktagelser på stranden
….
så välformad
putande stjärt
vacker donna i sina bästa år
svankande rygg
ett vackert ryggslut
o en gudabenådad stjärt
vill se henne stöna o rida mig
känner att det drar till mellan bena
vill slicka henne
våt..
ung o kåt
se henne rida mig
stönande
benådande
så vacker o bedårande
hennes stjärt så upphetsande
går fram o lägger mig över henne
låter den glida in
hon tar emot den våt o humgrig
vrålar, stönar o tar den i sig
hon har en vacker stjärt

tre personer

en hjulande flicka
en läsande ung man
en moloket tittande kvinna
tre som gör saker själv
ensamhet hos en
sökande hos en annan
glädje o liv hos den med framtiden kvar

vill ha henne i natt

Hon där ensam på sin handduk
hur hon avvisade två tuppar
Hon där är vackert brunbränd
Hon där i vacker svart bikini
Hon där väntar på mig
Hon vill ha en konversation
nåt vackert till i natt
lite rosé-vin o vackra blickar
nåt som ger pulserande o åtrådda blickar
Hon där
jag här

fantasi o ett hotellrum

en snuskig fantasi passerade mig
unga fasta bröst med glipa o bar mage
strama jeans o ett vackert bälte
lite stjärt tittar fram
dina troskanter är vackra
din b-h är tunn o spänner
urskiljer dina bröstvårtor
en vacker välansad bak
ditt venusberg putar lite
strama jeans
du luktar gott
jag ska till hotellrummet nu
o smaka på dina safter
känna hur du skulle rida mig
hur du skulle ta av dig allt
hur du sätter dig på mig
smakar på dig o ditt venusberg
suger i mig hela ditt berg
smakar på dina saltstänkta bröst
suger på dina bröstvårtor

lugnet kommer

det är nåt i luften i kväll
ett stilla sorl av röster o fontäner
ljus som bryter mot den mörka himlen
påminner mig om lugnet
det kommer bara när man ger upp
påminner mig om jag och kvinnor jag möter

blöta kyssar o grävande fingrar

du som vill ha mig i din säng
träd fram nu
visa dig
blotta dig
visa att du finns
jag har ett löfte att ge dig
jag kommer kämpa mellan dina varma lår
du o jag
och mycket sex
puritant
väldigt mycket kön
kyssar överallt
varma o blöta fingrar
hungriga blickar
sön o stånk
ditt kön
min hemvvist
en bättre värld visar sig i sin fulla prakt

bakfylla

åh denna hetta i ansiktet
surdegar o vattnigt i magen
illaluktande o svettig
porer på spänn som en het båge
alltid en toalett inom synhåll
ont i fötterna
trötta ögon
en seg deklump i mig
lämnar långsamt
liksom stretar
tar en dusch o rakar mig
hoppas på underverk

bikinitjej på stranden

vacker tjej i svart bikini
hon är vacker
hon väntar
jag har inget att säga
jag har bara nåt jag vill
att säga näe
men hon väntar på att jag ska komma fram
hon vill ha en konversation
jag kommer bara känna mig klumpig
stapplande, osäker o lite lönnfet
mjuk på håll
hon har nåt jag väldigt gärna vill ha
jag skulle kunna ta av henne solglasögonen
jag skulle kunna kyssa henne
jag skulle kunna smeka henne
hon skulle kunna kyssa mig
hon skulle kunna smeka mig
vi
vi skulle kunna älska i natt
men jag skulle bara stappla
vika av utan att ha vågat
hon håller mig vaken i natt
med drömmar o starkt begär
nästan lite åtrå
men det var nära i alla fall

——–

vill ha dig

Känsla: Förälskad 

Publicerad: 2006-06-23 05:12

tveklöst
grått o blått
lite löst
lite litet

vänder på vinden
följer med lite
tar mig följsamt framåt
ramlar bakåt
famlar
mumlar på en soldränkt stol
kisar med ögonen
solen ljusnar

en vacker syn
så som på en vanlig dag
väljer att se o upptäcka
väljer att känna efter
längtar efter stranddyn

stärkt av sötma
sött
ljust
och kärleksfullt
tilllitsfullt
längtar

ser din gestalt
vacklar
färglägger dig så vacker o skön
inget grått eller blått

rött
gult
o ljust

hoppfullt är ditt namn
din famn är min längtan

hoppet: En fröken med penslar
Mottot: fortsätt vara ärlig o utlämnande

——

ligger i ditt knä

 

Publicerad: 2006-08-28 01:25

vill ligga i ditt knä o få kraften tillbaka
så att allt det onda försvinner
har ont
vill få din bot
bara ligga i ditt knä o må bra
så att jag förnimmar
din kärlek
så att värken försvinner
så att jag vinner
kom till mig
o låt mig må bra

——

monolog eller dialog

Känsla: Förälskad

Publicerad: 2006-07-29 04:36

Försöker lura mig själv. Ett självbedrägeri. Är inget. Vill vara något unikt. Ett unikutum eller liknande, konstruerat och kantstött. Vem orkar bry sig. Varför skulle jag göra det. Känner nattluften ta över. Den gör så ibland. Nattluften är stark och omtöcknande. Otäckt. Skönt och vällustigt. Ensam och vilse. Tror att jag vill. Men det räcker inte fram. Jag har ingen ork kvar. Jag är tömd. Jag är en tönt. Är allt det där som man kan komma på. Men mest god. Mest kärlekstörstande. Men mest bara vilja. Vart skulle man ta vägen utan viljan. Luften tunnas av viljan. Viljan är stark. Tankar och idéer kommer upp till ytan och får svart färg och nyromansk stil. Det var bättre förr utan tangenter. Man blev dold på riktigt utan illusioner. Illusioner är vackra och nödvändiga. Någon sa att rökning är 90tal. Så omodern och obsolet man ska få känna sig för att rättfärdiga andra. Rättfärdighet hur länge varar den och vilket håll styrs den för att bli rätt och riktig? Åt mitt håll, näe tänkte väl det. Så kan det ju inte vara. Det skulle ju vara en vacker tanke och den får inte plats idag. Lottsedeln som ska ta mig runt världen och hålla mig lycklig ligger okontrollerad på skrivbordet nära nätets svar. Svar som man vet men låter bli att tro på, man längtar och hoppas bara. Nu loggade hon in på MSN igen. Hon är onåbar och lite förbjuden. Men gud vilken möjlighet hon skulle skänka mig. Sånt som är lite förbjudet i verkligheten. Mest förbjudet i min skruvade rättfärdiga värld. En världsbild och moral som stöter på problem då den är lite för snäv för att vara sann i andras ögon. Hon skulle nog bli förvånad hur jag resonerade för jag tror inte det föreligger ett sånt obsolet hinder som jag skapar. Fantasifoster och konstruktioner. Lite för mycket av konstruktioner. Lite mera liv och leva skulle göra gott och ta mig framåt på denna bana. Banan som jag inte vet hur man spelar på. Vem satte upp mina regler. Vem begränsade mig så kraftigt? Söker skuld och rättfärdigande. Jag vet svaret. Jag hör svaret i mina monologer som smattras in av hungriga fingrar med tangenternas hjälp. Tangenter så 90tal men det är ett verktyg idag. Vad blir skavanker och skällsord. Tangenter är vackra och inget skällsord. Lite påbud och förbjud. Att inte få tangentera på offentlig plats, att inte få tangentera av verkligheten, att inte få tangentera på restauranger och så vidare. Men röka får man göra. Att älska är bara lite förbjudet. Att inte få säga sin kärlek är ett påbud från konstruktioner. Fasta och lösa i kanten, lite kantstötta. Lite ounikutum. Lite stress i min själ o tanke. Vill mera. Men borde lära mig och nöja mig med det jag har. Borde kalkylera drömmarna o snärja viljan och leva i stället. Leva genom luft, vatten, eld och jord. Att känna alla färger som omsluter mig. Att nöja mig med nyanser och inte söka kristallklara kontraster. Vill ha kontraster men dom gör inget gott. Dom snärjer livet o dränerar viljan o drömmen. Vad gör man utan musik. Kan man leva i tysthet. När inget annat än vinden får spela sitt lyckliga ovetande vindvarv runt ens ansikte. Omsluten av vinden och kärleken från tider och sanningar. Att fastna på en plats. Vackert att fastna på en plats. Som ens föräldrar sa att man måste slå ner och låta rötterna växa neråt. Växa neråt i stället för uppåt. När blir jag vuxen och trött på att växa uppåt. Att växa nedåt är så tryggare och vackrare. Man slår rot tillsammans medan uppåt så vajar man efter vindens nycker. En nyckfullhet som sakta och snabbt vänder blickar från det som är viktigt mot nya horisonter. Nya horisonter för nyckfullhet och fantasifoster som hälsar på i mina drömmar. Ett unikutum som inte finns. Inte i ord och inte i verkligheten. Allt är upplevt och testat, både goda och onda fantasier. Det är ingen mening att testa gränser eller längta efter andra horisonter. Horisonter som inte är nya. Dom är alltid upptäckta lite tidigare av någon som flydde dom. Tämja fantasierna och låta fötterna o armarna visa vägen. Lite mera Aristoteles i min kropp. Flyr för ofta mot Platon och hans idéer. Lite akademiskt men lite löjligt och rustning mot vänder, vind, ögon och munnar. Rustar mot er. Ni gör ont i min kropp men ömmar i mitt hjärta. Hjärnan vet varken in eller ut, den bara vill och styrs av synapser och kemikalier. Impulser. Impulsivt och ont. Beräknande och vackert och lättjefullt, näe det finns inte i min kropp. Det finns mest bara ont och sårat. Kantstött och lite för gammalt och erfaret för att leva efter Platons lagar. Jag vet ju att det är vackert att vattna en trädgård och söka sanningen i en kropp som ömmar för en. Att inte längta efter något vackrare. Det gör ont det. Det vet jag. Slår fast det med tangenter och nyromansk svärta. Fasta konturer och starka kontraster. Vill. Men bör inte. Det gör bara ont. Slår fast det, trummar ned och spikar det till ett mantra. Ett mantra om ensamhet och längtan. Ett slags curriculum vitae över fantasifoster och verklighet som aldrig blev av tillräckligt mycket. Fantasierna och drömmarna tar övertag och konkurrerar ut verkligheten. Mina monologer är ändlösa. Eller tar dom slut en dag. Vem kan svaret på såna frågor. Jag försöker göra mig till en figur. En figur som gråter som clownen men älskar ett skratt och en upptäckt. Att bli upptäckt och glömd det är clownens liv. Ett vackert och målat liv. Döljer den löjliga figuren som sticker fram ur bröstet. Sticker inåt och gör ont i stället. Behagligare så länge händer och fötter inte får leva och känna.

dagens längtan: bli rörd och kontaktad
morgondagens hopp: kontrakterad av en kärlekstörstande Fröken A

—————————————————–
ett litet tillägg för melankolikerna

Melankolikerna har julafton i min säng
dansar runt tangenternas stång
förbjuden mark på MSN
väntar på SMS
luften är tunn
och jag är glömd
skrota viljan och drömmarna
och lev med fötter, armar, ögon, mun o händer
så nåt händer

——-

Hiroshima, min älskade, kom ihåg Hiroshima. Glöm mig.

 

Letar efter något. Kan inte finna ord för det jag söker. Lyssnar till en cover som jag gillar, en låt gjord av Red Hot Chili Peppers. Sån låt som mal på radion. Blir påmind om något vackert och med rytm. Söker något. Tittar runt mig och ser saker och saker som jag inte ser. Solen värmer och gläder. Skänker tröst för molntunga sinnen. Sov ut i natt, så skönt. Stanna i natt sjunger han. Solbleka och längtansfulla. En annan slags rytm här på stranden efter moln. En tjej som läser ”Tusen strålande solar”, helt underbar bok. Bredvid mig ligger en bok om lyrikanalys. Vind som blåser och svalkar min rygg. Skugga som sveper in i takt med trädets och solens positioner. Söker en esoterisk rytm i det som inte är esoteriskt. Söker något. Skapar mystik i det konkreta, det som är uppenbart. Konkretiserat och utan någon slags mystik. Stranden fylls på och töms av. Olika öden som samlas på en liten yta, gamla och unga. Egna små och stora universum. Helt egna ibland. Samtal som avlöper. Letar efter de inre monologerna. Tystnar och stannar upp. Flöden av ord som sveper över mig. Tunnar ut och finner det skrala landskapet som omger mig. Mitt unikum och min punkt som människa och i universum. Referenspunkten som definierar mig. Söjker den. Hittar intet och ingenting. Fyller den med något esoteriskt, det där igen, återkommer och lämnar mig inte. Säkert en liten önskan. Skriver det och uppfylls av det. Sökandet. Första gången. Älskar dig. Blir helt vansinnig. Det är sjuttio år sedan atombomben släpptes och briserade över Hiroshima, tre dagar kvar till det är sjuttio år sedan bomben briserade över Nagasaki. Så många döda. Helt vansinnigt. Svåra tider. Vad är grejen kan man tänka och säga. Första gången. Ska vi spela tänkte någon. Ska jag skrämma dig till att lyda mig. Jag har förlorat så mycket redan. Solen bakom moln, kallt. Ska vi köpa ett hus i Hiroshima, ett med strålskador kvar. Arkeologiska fynd. Skriver och behåller en del av historien. Siffrorna hisnar när man skriver 66 000 och 70 000 som dog direkt. Hisnande och utan motstycke, i varsin bomb. Demonstration och bevisföring av militär och moralisk kapacitet. Det moraliska djupet. Rädsla för atomvinter och atomkrig. Sånt som försvunnit. Rädsla som liknar en dåres rädsla. Att ens nämna det. Att vara en dåre och att vara rädd. Rädd för atomkrig och ödeläggelse. Ondskan. Kan du sluta vara så fucking dryg. Samtal på stranden, nu blir ni blöta, fucking rik, så ful, hur lång tid tar det för mig att bada, bara att byta om, samtalen fortsätter. Spretar och tunnar ut. Finns det någon brygga att hoppa från. Du sa inte ens. Blunda nu. Det var sista gången. Aldrig mer. Eller kanske en sista gång. Ska vi bada något mer eller ska vi dra. Ska vi. En gång till. Aldrig mera. Det sämsta. Negativt. Alla vill. Ska du följa med mig hem. Får ett frispel. Din buse. En sång för presidenten. I en vacker klänning. Blont hår. Älskade herr president. Jag älskar dig. Jag saknar dig. Du min president. Gillar dig. Skaka inte. Var inte rädd. Jag finns här. Mitt framför dig. Ta hand om mig. Lämna mig inte kvar. Vill du gå hem med mig. Jag saknar dig. Jag längtar efter dig. Lämna mig inte här. Snälla, du, älskade. Jag älskar dig. Mer än någonting annat. Snälla du. Jag har bröst under klänningen och under min behå. Jag har valt den för dig. Jag tänkte på dig när jag valde den. Jag väljer saker för din skull. Nästan helt hundra på att jag tog den. Ett gult moln stiger. Tittar in i det gula molnet. Vågar inte bege mig tillbaka dit. Den där punkten som var med att forma mig. Kan inte relatera längre. Det har gått för lång tid. Mina beslut saknar resonans till den där punkten. Det du pratar om, det som skulle varit bra. Det som jag flyr från. Flykt. Augustisol och ett gult gasmoln. Tittar upp mot himlen. Brinner. Ramlar ned. Sitter kvar här ensam. Du står där i din klänning och tittar ut mot ett hav av längtan. En ocean av drömmar. En rännil av möjligheter. En något som gick förlorat. Skakar om. Går till bryggan. Lägger mig ned och tittar uppåt. Vad ser jag. Frågar dig. Är osäker, trevar framåt och vet inte. En riktning utan riktning. Oändlighet i rytmisk avsaknad. Tittar på dig och ser ingenting. Tittar uppåt. Slutar att se. Led mig någonstans. Är under det där trycket. Tittar runtomkring. Ser ödeläggelse. Närmast tomhet. Rester och avtryck. Mäter vilken höjd i skuggorna, där du briserade och ödelade allting. Allting blev kolsvart, först bara vitt ljus. Brinner och ödelägger. Värmer och strålar. Ett gult moln ramlar ned på oss. Tittar mig omkring, förstår ingenting. Aldrig mera. Alltid lite till. Sitter på en liten kulle. Hon bredvid mig hade fina bröst. Ser ingenting längre. Allting bara borta. Bortom mig. Bakom mig. Allting framför mig. Bara en punkt att uppleva det hela. Lyriska gömslen. Hon lägger sig mitt i strålningen. Där, ja där. Bredvid mig. Det är midnatt och hennes skugga frågar om jag vill följa med henne. Bara i midnatt. Att upptäcka sömnen tillsammans. Sova oss genom atomvintern. Skuggorna som rymmer vår plats. Tar över. Försvinner in i en skuggdal. Ihågkomna för våra skuggspel i det som stod kvar. Kommer ihåg dagarna som förflöt. Sånt som aldrig blir detsamma igen. Kan aldrig komma tillbaka dit där det började. Tittar tillbaka och ser bara den där punkten. Där allting började. Där du står och inte vill bli kvar ensam. Det finns något outtalat som dröjer sig kvar. Flygplanet dröjer sig kvar en stund. Betraktar vad den släppt ned. Känner att det inte går att förstå. Förstår innebörden av magnituden. Att jag var där och tittade ut från himlen. Över ödeläggelsen. Ensam kvar trots att jag tittar ut över min färd. Tittar och begrundar. Ett djupt hav av människor som vill något fint. Kan se det nu. Aldrig mera och alltid lite till.

Den tid som passerar skapar minnen över det som aldrig inträffade. Gula gasmoln inträffade och skapade ett tomrum och ett intet. Ett ingenting och ett abrupt slut. I mänsklighetens tjänst så avslutades allting med ett gult gasmoln. Tungt över sinnena. Ett leende sprider sig hos någon för att tårarna för alltid är slut. Ett leende som är tårar. Gråt och tårar om ett ingenting. Ingenting är kvar. Allting börjar om från ett slut. Något brast och gick sönder. Aldrig mera men alltid lite till. Tårar som blir till leenden, leenden som är tårar. Aldrig mera ett leende. Hon där som jag tittade på, endast en skugga kvar. Vid skuggsidan och aldrig mera en kropp utan skugga. Hennes kropp som förlorades i tårar och till ett skugglandskap. I skuggornas dal. Där vandrar hon. Hon som gav ett leende. Endast skuggan kvar av hennes leende. Gasmolnet som ligger tungt över oss. Söndrar i ett apokalyptiskt spektakel. Tunga moln som tynger oss. Skuggorna som blev kvar. Minnesmärken över en förlorad tid. Förlorat och till ingenting, i ett stort och tomt intet. För alltid glömt. Aldrig komma ihåg. Alltid bli påmind i idérikedomen. Aldrig hågkomstens seger. Förnuftet som gick förlorat i ett intet och i ett gult gasmoln.

Nationalekonomi som en disciplin inom Statsvetenskapen

 

 

När ska vi börja skilja på ekonomiska och politiska argument. Ekonomiska argument är ekonomiska och politiska är politiska argument. Ekonomi ingår i sfären politik men politik ingår inte i sfären ekonomi. Tänk om en läkare, socionom, fysiker eller annan yrkesgrupp skulle uttala sig om inkludering eller exkludering baserat på dess yrkeskunskap. Det skulle likna ett facistiskt samhälle tror jag. Varför reagerar vi inte starkare när vi läser en artikel av en ekonom som uttalar sig till exempel om Grekland eller någon annan politisk fråga när den berör beslut som framförallt är politiska, visst har besluten ekonomiska implikationer men det har implikationer för andra yrkesgrupper också inbillar jag mig. Man skulle nästan kunna dra slutsatsen att den ekonomiska kunskapen faktiskt är en kunskap om politik men med metoder som andra discipliner använder då det inte anses vara politik som man gör inom statsvetenskapen där lite andra metoder och förhållningssätt gentemot politiken används. Det är kanske dags att omvärdera den ekonomiska disciplinen och då framförallt nationalekonomin att få finna sin plats inom den statsvetenskapliga disciplinen och lära sig metod och förhållningssätt av den disciplinen för studie av politik och politiska beslut.

Flyktiga tankar

 

 

Orden skapar oreda. Letar efter en representation av orden och vad de syftar till. Ord som koagulerar sig. Sväller och byter riktning. Bubblar och sväller för att lägga sig som en hinna över någonting som vandrar vidare utanför min egen inre representation. Framkallar något magiskt som är höljt i dunkel av lager av erfarenhet och kodat i en oreda av okunskap. Längtar efter det klingande vackra ordflödet som uppstår så där magiskt utan att ha haft någon egentlig eller känd hemvist.

Vackra formulerade tankar som inte hittar konkret form. Sipprar ur men blir inte exponerade. Den där känslan som uppstår när vi vet och har kommit på något harmoniskt och vackert. Den harmoniska tanken eller det goda livet. Lever nog hellre i en regim av den harmoniska tanken än i det goda livet. I den harmoniska tanken så är landskapet böljande och blått, inte för varmt eller för kallt. I ett sånt landskap sätter man ner foten och känner sig fri. Där tanken möter andra tankar och där representationen av orden bara är ord och språk. När vi vill mena något etiskt där vi säger det och tas för det vi sagt. Inte det tolkade. Att inte ta oss som föreställningar, sken eller sinnesintryck. Där kunskapen om det vi har framför oss är kartografiskt mot det vi har i sinnet. Där det icke representerade skapas. Jag ska nog inte forma någon verklighet med regler för någon annan. Någon annans verklighet blir så kringskuren. Jag ska vara en tillåtande struktur. En sån som låter det sagda och det osagda få cirkulera i ett öppet rum. Där tiden inte står som symbol utan handlingarna i tiden får stå som symbol.

Det är så intressant med filosofi. Jag läser en bok om den nya realismen, en tankegång eller slutsats som är vacker och som jag nog skulle vara oförmögen att dra själv var att monoismen är falsk och dualismen är absurd och att med uteslutningsprincipen anta pluralismen. Tillhörigheten i olika föremålsområden. Tankens föremålsområde, kroppens föremålsonmråde, det trådlösas föremålsområde och andra föremålsområden. Att tänka att man kan placera föremålsområden i ett enda föremålsområde som i monoismen känns tveklös, dualismens tanke tycker jag själv är vacker men övertygas om att det inte kan vara rimligt utan att placeras i pluralismen. Att vi vet att det finns flera men att vi inte kan veta hur många flera är.

Det finns inget nutanför texten, uttalat av Derrida. Att allting har en kontext. Sanningen har en kontext.

Kvälls – och filosofipoesi- kärlekstankar och geggiga formuleringar som längtar och geggar ihop sig till stora klumpar som löses upp och blir glada och tar kväll och vill att morgondagen ska bli en fin dag.

 

 

Det finns ibland inget stopp. Flöden som väller ur mig. Som inte går att hindra. Proportionalitet eller representation av mig nu, näe. Representation av mig som jag skulle kunna vara, ja. Att representera sig själv med det skrivna följer regler som är glidande och kanske undanglidande. En inre representation att orden, tanken och meningen föddes i nuet i den skrivande stunden, ja. Men mer än det då. Vad representerar det skrivna för något. Någon slags länk till en önskning om att upptäcka. Känna men kanske inte se eller att se med känslan över vad man känner när det skrivna ordet fabuleras fram. Fiktion eller realism. Det vet jag inte. Söker begrepp och mening. Letar febrilt efter strofer från min erfarenhet. Minnet som bedrar eller hjälper till. Dansar fram med svåra och enkla meningar och ord. Skapar mönster snarare än strukturer. Framkallar esoteriska tankegångar, sånt som ligger bortom mig själv och min begreppsapparat. Föder mening i det jag skriver. Längtar efter att definiera min samtid. Att inte gegga ihop mig med samtiden. Strukturer som finns eller inte finns. Lutar mig tillbaka mot strukturerna. Som om de var till min hjälp. Bedrar mig med dessa strukturer. Jag är kanske helt fri men har inte förmågan att förstå det. Så är det kanske för oss alla. Om så. Så strukturer. Stoppknappen. Pausknappen. Play and rewind. Som hon sjunger, play and rewind. Hon en konstnär som står runt hörnet och vill nå framåt. Kärleksmetaforer. Kroppsytor som vill. Ögonkast som blundar för sanningaen. Den enda sanningen. Den som kan formnuleras med ett ord. Ord som rymmer allt och ingenting. Det som är kodat i koder som är kodade i ett ord som innefattar allting och ingenting. Som ett crecendo på väg att tyna bort i sin egen form. En form som fått svindel. Sätter punkt. Eller kanske paus. Imorgon play and rewind. Flöden som väller. Änglar som sjunger vackra sånger. Eller i alla fall fåglar som sjunger. Ett sommarkvällsljus som släcks. Vill läsa allt. Vill kunna allt. Vill vara allsmäktig i vetandets konst. Att vara bevandrad i epistemologiska landskapet. Bära på en ontologisk insikt om att vara människa. Känna till kunskapen mellan olika former. Relatera till olika människokroppar och förstå. Bli mött med kärlek och längtan. Att få strö min blick där jag placerar min blick. Att kunna vara mjuk på andra ställen än den pösiga magen. Den där pösiga magen som sprattlar och spritter. Någon slags trötthet eller yrsel intar mig. Chips, pizza och kakor. Man blir kanske lite pösig och yr av det. Lite för länge i solen.

————-

jag vet att jag ingenting vet
vart befinner vi oss egentligen
var befinner vi oss
hur är det fatt
kan det vara
eller är det bara
med vilken vokabulär
kan något vara oändligt
att finnas utan ett slut
utan någonting
vare sig är eller var
inte ens ett själv
ingen och oändliga spegelbilder utan några speglar
existens
vad är allting
ur är så kan vi dra värderingar
vi har värderingar
därför så måste är finnas och det lilla varat
kan tomhet ha ett innehåll
en slags innehållelig tomhet
som en kropp i en tanke
en slags projicering
innehållslig men tom
men att vara innehållslig och tom
projicering och kropp
att vara både föreställning och skenbar
vi är rökta om det som finns kräver en föreställning
där föreställningen är allt annant än esoterisk
vi undflyr det esoteriska till förklaringamodeller när svaret ligger nedbäddat i det esoteriska
att förklara det subtila eller den subtila föreställningen
när något utöver vår begreppsliga förmåga projicerar det vi föreställer oss
tankarna glider iväg på filmen matrix och gud
att uppslukas av intet
en oändlig världsomsegling i alltet
navigeringen slut kaputt
ur fantasin
den narrativa fantasin
verklighetens fiktion
någon påstod att verkligheten är färglös
att det bara är reflektioner och ljusvågor
att vi lever i ett projicerat hologram
att befinna sig likt Truman i ett hologram
undrar om någon var arg eller glad
säkert en massa längtan i alla fall

———

i rumtiden så befinner jag mig vare sig i periferin eller i centrum
det är bara jag själv som befinner mig i mitt eget centrum
alla andra i periferin men bara i min föreställning
den fysiska platsen saknar position i relation till andra positioner
vi befinner oss inte
vi är bara
positionslösa
navigeringsivriga
att vilja förstå
när vi inte kan lokalisera oss

——-

letar efter mjuka ord
når inte fram till orden som jag vill omge mig med
behöver näring
letar efter en Ericsdotter och Bouraoui
hjälpmedel mot en sån som jag vill framstå som
mitt eget jags framträdande
sublimerar mig till de mjuka ordens landskap
vill hitta ett lugn i det mjuka
letar efter en öppen planlösning i dikotomins landskap
når ett uttryck som inte definieras så tydlugt
fabulerar och kletar in mig i sånt som blir fyrkantigt
referenslöst och utan metaforer
tittar inåt och ser vingklippta öppna sår
penetrerar de inre landskapens metamorfos
drunknar i gruna själars landskap
letar efter relationella topografiska runda och mjuka skugglandskap
frekvenser av tomhet och längtan
i allt det där så älskar jag
finner passion
river upp gamla melankoliska monster
fabulerar det ondas blommor
finner medömkan i min längtan
möter kärleken

——-

strukturella diktlandskap
ja dessa strukturer
osanningar kanske
men så himlans fasta och ickepenetrerade
tunga andetag lämnar min kropp
hjärtats melodi bultar med längtan
som ett kroppsligt slagfält
strukturer
fastklistrade på min kropp
mitt sinne besudlat av dessa järnhårda strukturer
tänker en tanke
några stycken
är vi fria
har vi en fri vilja
har vi en chans att förverkliga oss
har vi redskap
kan vi påverka vart vi hamnar
letar mig fram till gamla anteckningar om sexsörja och ångestgegga
har befunnet mig i såna landskap
att befinna sig i ett kärleks-snömoddslandskap
just där i det
med en massa könsgegga
bleka vinteransikten
hon då
hon längtar efter mig
den där inre monologen som utspelar sig
spelas upp
sätter på play och kör
den där fria viljan
att vilja komma någon vart

—–

hon vandrade i lervälling
tyget var ornamenterat på hennes vackra kropp
öronsusningar
närmade mig ett kadaver av ett gammalt och urblekt monster
exponerar minnets kanaler mot det redan skrivna
vandrar genom mina anteckningar
anteckningar från balkongen
andra förutsättningar
kontaktar hyresgästföreningen för att klaga på den kroppsliga boet min själ befinner sig i
för stor mage
lite lönnfet
frågar lite om normen i samhället
hur är det med normen egentligen
lever vi i ett gott samhälle
gör vi tillräckligt
bedrivs det en fin politik
solbränner vi våra kroppar
är min kropp vacker
blir vi lurade
fantasier över framrusande kroppar
pornografiska strandupplevelser
bikinitrosor som lämnats kvar i lervällingen
min blick flackar iväg mot Döda havet
där tiden står still
där kroppar möter lera

———–

krigsrubriker framkallas ur kända processer
inget lär vi oss
tiden står stilla
tidsbegreppet som vi definierat som föder hopp om att vi ska lära oss någonting
tiden som inte existerar
den lärdomen vi kan dra är ur en falsk fond
letar bland snuskiga anteckningar från balkongsoffan
anteckningar fyllda med nakna kroppar och kön
kyss min kropp
nu
men kyss min kropp
snälla du
kidnappningar och bilbomber
terrorattentat och döda kroppar
med bombers hjälp framkalla sanningar
bär med mig lukten av solskyddsfaktor
ett minne som planterats

———-

irrfärder och rytmiska upprepningar
sjunker in i en text som försvinner för mig
förlorar begreppet
sitter ensam här på balkongen
läser en blogg där kärlek utspelar sig på balkongen
kärlekskonversationer som flödar och formulerar två kroppars rörelser
formuleringar som formar relationer
mellan kroppar
söker kropparna
det mjuka med en mjuk kropp
att låt sin egen kropp känna en annan mjuk kropp
en sån där vacker och fin kropp som inte är söndertränad och hård
mjuk och förförisk
rytmiska kärlekskroppar som formulerar kroppsliga rytmer mellan kropparna
njuter av hennes kroppsliga rytmiska och vackra kropp
vill att hon tar mitt kön i beaktning
vill att hon delger sitt sköte till mig

——-