Vårsommarpoesi

 

vattenfontänerna strålar och bjuder in till lek men lekplatsen är avspärrad och övergiven

det är frost i maj eller att lekplatsen varit avspärrad sedan förra hösten skylls på tjäle i marken men det är 18 grader och strålande sol och klockan har inte

slagit tio ännu

man bygger på utanförskap, en byggarbetare bilar bort betong

för att senare ersätts med en ny betong

en nedbrunnen bil fraktas bort av ett arbetsfordon

en stril ström till Willys och ICA uppe i centrum

på Konstmuseet fanns det en installation från Gottsunda

man skulle få se hur pojkar och flickor växer upp, vilket

språk och viken miljö de vistas i

det var kepsar och ett annorlunda språk

det är nästan att man överraskas

det är annorlunda och exotiskt

det är bekräftelse av normen om att man ska välja något annat

vattenfontänerna står på och lekplatsen är avspärrad sedan i höstas och nu är det försommarvarmt i maj

men det ska byggas på och utanförskapet ska försvinna med ett magic wand som i en retuscherad bild i Photoshop

som en black box med härliga och lite mystiska mekanismer som ska laga något som gått sönder med ganska långa processer av förändringar men med ett spadtag ska man en gång för alla fixa till det hela, lite som en triggehappy socialkonstruerande politiker som tror att jag blir omvald om jag säger att det blir bra snart

————-

ett ungt par njuter av livet tillsammans och tar några öl i solen

ett sånt där skönt försommarledigt njutliv

sånt som sker innan frustration och annat onjutlivigt

sand på filten men pappa

njutliv i det också såklart

okej liksom

—————

det är en sån där magnetisk känsla

en kompass som tar ut riktningen mot frustrationsriktningen

bravo liksom

njutångest o njutliv

så in i sjutton heller

arghhhh

det går över, njuter av solen och lediga dagar

hål i huvudet av all stress, njut och finn dig själv

magnetudiska strapatser med svett under armhålorna

hålspetsfyndigheter

njutbara trevare

drar en öl i skuggan och tänker att allt ordnar sig

sippar på en kall kaffe med blomlådorna fulla med blommor

balkonglivet drar vidare

njuter av lugnet

det går säkert över snart

——————

kastrullen kokar över med ett ägg i, sätter mig i skuggan

och försöker hitta lite lugn och ro

stressar av mig stresslager av för mycket att göra

och osmidiga planer, potatisblasten växer i raketfart

prunkande blomlådor, sippar på en kall kaffe under balkongparasollet som sitter fast i en IKEA hörnhylla, några vittrande krukor och rostiga balkonglådor där blommorna baxnar över, det går fint nu det är lugnt och härligt

nej

låt bli och sluta nu då

——————

ett ihärdigt ljud från något pågående byggprojekt eller någon ihärdig motor av annat slag

en polishelikopter ska säkert passera snart

bygglov i utanförskapsområden

stämplade och chanslösa

driver uppe i centrum

en man som är alkoholiserad sitter med huvudet mellan knäna i en skitig täckjacka

alla har betyder det för mig

är det här samhällets

ljudet, mannen med täckjackabygglovet eller något annat

vill du ha ett hus eller trångboddhet

vill du ha din frihet

är du fri att välja

är du fri

är du liberal och fri att välja eller är du en sån där Marxist som säger att frihet är bara trams för flertalet

är du fri att vara konsument månne

är du fri att välja att vara konsument

kan du frigöra dig från arbetets principer utan ett offentligt konsumerande

chanslösa liberaler som berättar nattsagor för barnen om fri att välja

det finns något fult i att ljuga

————-

man passerar många walks of life när man går genom centrum

tittar lite för länge på

tränger mig förbi tiden som är nu

passerar nuet och slänger mig in i framtiden

tänker att jag är en filosof men kommer bara med plattityder

drar vidare och hamnar ingenstans

tar bussen till lyckan

tunnelbanan till storstadspulsen

känner mig vilsen och frustrerad

tränger mig förbi gå utan att passera miljonlyckostinna husplaner

vattnar mina balkonglådor med penséer, tagetes och margeriter

köpta på extrapris planterade i billig jord

tittar ut mot prunkande träd

den där bussen som nått sista hållplatsen och det är dags att kliva av

för biljetten räcker inte längre och samhället behöver en kisspaus från

något som tittar lite för länge

som drar några djupa andetag och tänker på att det är valår och samhällskroppen har massor med sår och bultande passion som inte når enda fram

————-

det räcker nu

man behöver en massa saker

ett stavningsprogram och någon som kan strukturera och förklara det man ska förklara

någon som leder från sidan och är osynlig

ivrig att lyckas men når inte längre fram än en belånad lägenhet och en bil

drömmar som förblir förstoppade

trånga och nedstämda

orkar med mera nu

kan ta i hårdare och bli en kugge i maskineriet

blir en arbetare med studieskuld

kan skriva en rapport från skurhinkens innesäljarliv

sälj och administration med universitetsutbildning och studieskuld där lånet ska betalas av

där livet drar fram med storsvulstiga drömmar om att lyckas

älskar med en hand och torkar bort tårarna med den andra handen

rapporten från kontoret om arbetsstress och försäljningsmål som är utmanande

som utmanande klädsel och drömmar som rymmer i blickar som möter utmanande klädsel som inte täcks med vardagstraskande olyckliga själars liv dom plöjer fram i stadslivets domäner där det går hundar och hundägare med kamphundar sida vid sida och en ung vacker med snygga ben som inte når riktigt fram där småkriminella unga killar med tuff attityd tittar och väntar på nästa stora händelse som de kan prata om och någon som försöker ta grannens moped och så en dag i solen vid stranden och hon är vacker och lyckas i allt hon vidrör medans jag är misslyckad och når inte fram till mina drömmars horisont och kämpar på och säger att samhället är fel och måste ändras på för jag kan inte ändra mig och lyckas i den kontext som sträcker sig ned för mig och jag har många fingrar och många tankar om orättvisa men det spelar inte så stor roll tror jag

telefonen ringer

middag måste tillagas

ut och springa så att fläsket krymper

innesäljarlivet är ganska tråkigt och man har ganska så liten egen frihet

ganska stressigt och så måste man vara snäll hela tiden och bjuda på sig själv, dela med sig och så måste man ge sin fritid och sitt liv för att någon ska vara lycklig och oklanderlig

det betyder jag vill ha mera

 

Kommentera