…det bara blir så

 

det drar kallt

orostimmar tindrar på min resoluta drömskapelse

en slags kapsel att segla iväg med

drar vidare någonstans

tittar ut och ser en adventsstjärna tänd i fönstret mittemot

fryser

ryggen gör ont

krumbukt och vågrätta försök

räcker inte till

övar och bedövar i nya försök

kastar loss

men står stilla

samma gamla försök

som görs om och om igen

en aldrig sinande dans

en dans med många krumelurer

drömsalvor och ögonvalser

———–

matar henne med mina ord

vänder bort

mot spegelblanka sinnen

tvinnar mig runt sanningen

vrider upp det vackra

vänder mig bort

bortom det fina

vrider mig och

längtar efter spegelvända ord

——

mjuknar när jag

skramlar iväg

tänker

skenar iväg

ryggtavlor som vänder sig emot mig

tvärnitar

slänger mig i riktningen mot

det som är varmt

vrider och vänder mig

tänker på hur det blev

är här nu och vrider upp tiden

kan tiden ta slut

kan det vara varmt

kan det vara kallt

trivialt och rimfrost

——

spjärnar emot

spegellandskap och vackra munnar

skenar iväg mot något fint

dras tillbaka

en slags centrifugalkraft

som kränger och sliter

smeker fint och långsamt

salta spår i snön

en vinter som stretar

upp och ned

drar fram långsamt

återvänder till händer

——-

oroskroppar

tänker

men står där utan svar

utan styrfart

gömmer mig

drar mig ur

försvinner i något nytt landskap

där krafter ska samlas

definierar mig på nytt

tvinas inse att det inte finns något

bara massa drömmar

och tomma djupa hål

tvinnat skal som omsluter

det där mustiga och svårkläckta

svårmäktiga svårmodet det svåra

som har dött under marken

våren ligger långt bortom möjlighetens horisont

det där med horisonter

sånt med medelvärden

en adventsstjärna lyser i fönstret mittemot

småtimmarna rusar fram

utan sömn

———

utanför mataffären sitter en tiggare från Rumänien

i det lokala köpcentret drar det fram unga människor

bestämda steg mot en värld som är hanterbar

orädda med blicken fat framåt

stolta och med kraft

drar framåt och

vänder sig inte tillbaka

ingen ånger finns i blickarna

hon som sitter utanför affären tittar på de unga pojkarna som stolt drar fram

drar fram med ofullständiga gymnasiebetyg

underkänt i kärnämnen

såna som ska söka jobb

jobb som de aldrig kommer få

får kanske ett jobb med eländiga maktstrukturer

ångrar sig senare

där man vill få en ny chans

att inte smeta omkring i en lera som fäster som betong

lervälling och beonglandskap

kletiga steg

ofärdiga drömmar

haltande steg

samhällsprojektet versus drömprojektet

——-

oroskroppar i magen

sovavvisande toner

nattfjärilar som virvlar

illamående

frusen kropp

lett efter en takt

som aldrig infinner sig

tänker

fryser

oroar mig inför något avgörande

projekterar kompetensvyer

projektioner och drömscenarier

en scen med ofullständiga drömmar

som gymnasiebett som inte är färdigställda

som om något kan hjälpa mot överdefinitioner av jagets ambitioner

segbanor och ofullständighetsdansande steg

gäspar men sömnen flyr undan

sömnundanmanöver

slutträning

slutställning med drömscenariot

i crescendo och på väg någonstans

återvänder och börjar om på nytt

nybörjarvalsen när man borde vara mera

på väg någonstans

där man konsoliderar sin makt

makptpositionerar sig mot sin egen ofullständighet

tvingas börja om på nytt med svåra steg

svårmodsstegsdrömmar

stegar mot gala drömmar

långsamma steg

annorlunda och kvalar inte in någonstans

bara på ett ställe

flyktsuddiga nattlandskap som ska duperas till sömniga säregna egna svårmodssteg

drömmar som akterseglas

tänker på den kritiska teorin och hegemoniska marxistiska samhällsomdaningar

hur jag nu ska finan mig själv i dessa samhällsbyggen

tveksamhetstjänster

orostider och försörjardrömmar

krumbukta drömmar

en elefant i rummet

fyrkantiga cirklar

osar omkring

och kan ingenting

ich liebe dich

drar fram som en orkan

sumpar alla chanser

resistensskapande manövrar

ich liebe dich liksom

tittar mig omkring

läser en generationsroman och tindrar till

hon berättar om en datingapp

sunkiga drömmar

det blir aldrig bättre

tveksamma steg

ich liebe dich

livlina och hashtag

guten tag bara och så ska det bli bra

guten tag

ich liebe dich

upprepar och härmar

——-

 

hashtag ensamhet

hashtagga mig då

politiskt skrammel

tror att jag kan göra ett partiprogram för ett vänsterliberala part med internationella utblickar

wow va innovativt

och genialt

trivial grammatik

kletiga geometrier av drömmar och samhällskamp

projicerar mig som den som kan sätta ihop det och bli vald av andra

vem skulle vilja ha mig som sin representant

stråängar och bortfallsprinciper

egenmäktigt förfarande i självbedrägeri

på väg att genomföra det största självbedrägeriet någonsin

försöker med allt

kan jag inte bar sluta fabulera stora planer om mig själv

finna sin plats

gå upp och handla på Willys

köpa sin skor på ECCO

kolla heminredning på Åhlens

åka buss och ha en halvnu dieselkombi

lån och för låg lön

baka och tillaga maten

vara det där föredömet

gentemot sig själv och alla andra

vara den där perfekta kugghjulsmänniskan

en sån somrar upp världen och finner sina kugghjul matchande samhällskuggarna

att kugga emot andra

vara den där strävsamma människan som inte ropar och lieve dich

och hoppas att någon hör på

någon som lyssnar

dras emot

drömmer om husvagns och fina semesterdagar

kletiga balkongräcken

såna som inte tvättas

vara en sån som får det att fungera

bakar pepparkakor och delar ut kärlek

håvar in patos

ett epos för svårsläckt drömmar

samhällsdrömmar

epos och emo

hashtag epos och självbedrägeri

emo och rädslan över att finna sig själv vara helt och hållet misslyckad

svårstavad och utfästelser av svammel

hennes blick vädjar

————

Kommentera