Vänstern och den amerikanska marknadspolitiska symbiosen och dess hegemoni, en ny idébaserad politik fast i strukturella mönster

Vänstern och den amerikanska marknadspolitiska symbiosen och dess hegemoni, en ny idébaserad politik fast i strukturella mönster

 

Är den amerikanska hegemonin på väg att relativiseras? det beror nog på vem du frågar. Ett perspektiv som lyfts fram är att det faktiskt sker via den ekonomiska politiken och dess avtryck i den internationella ekonomin. Ett mindre användande av dollarn i internationella transaktioner både för den reala, finansiella ekonomin och som reservvaluta i centralbankerna, vi kan kalla dessa globala transaktioner för den globala transaktionstreenigheten då dessa ligger till grund för den internationella transaktionsstrukturen. Hegemoni förstås lite olika beroende på vilken utgångspunkt man har. Om man vill försvara den amerikanska hegemonin menar man kanske att det ger en viss legitimitet men om man vill begränsa den amerikanska hegemonin pekat man nog på maktkonstruktioner som följer med hegemoni. Hegemoni inom det monetära området, politik som utformas av centralbanker skapas maktstrukturer genom att man ges större frihet att utforma sin egna ekonomiska politik, budgetunderskott och handelsobalanser kan hanteras autonomt utan att något annat land eller internationellt organ pekar på att man måste rätta till obalanserna. Det ger en viss frihet att rycka upp nya pengar, öka likviditeten och spä på efterfrågan i ekonomin utan någon större risk för inflation då landets valuta är efterfrågat internationellt i enlighet med den så kallade transaktionstreenigheten. Det finns forskare som menar på att dollariseringen av denna transaktionstreenighet håller på att brytas genom att dollarn utmanas i den reala ekonomin av Kinas ökade ekonomiska avtryck i handel och global produktion. Den finansiella och reservvalutadelen i treenigheten är nog fortfarande i USA:s händer då dollarn är den valuta som efterfrågas. För den reala ekonomin verkar det finnas en omsvängning då Kina vill parera sin ökade ekonomiska aktivitet i produktion och handel med ett ökat användande av den kinesiska valutan Yuan i den internationella ekonomin. Politiken skruvas om för att kunna vara ett alternativ för aktörer på marknaden. Kina öppnar sakta sina ekonomiska portar i en mix av fortsatta regleringar och liberaliseringar för att vara ett attraktivt alternativ för marknaden och världens centralbanker. Läser man rapporter så pekar dessa på att det försiktigt håller på att väga över den rådande balansen i riktning mot mindre användande av dollarn.

 

När dollarn används i mindre utsträckning minskar USA sitt grepp om den internationella ekonomin. Detta utrymme finns då den amerikanska hegemonin är under kritik både i USA och internationellt. I spåren av de senaste finansiella kriserna och åtgärdspaketen som följt i dess spår attackeras marknaden och den internationella monetära och finansiella regimen vilken USA utgör en del av i dess hegemoni. Jag skulle vilja hävda att den hegemonin växt fram i växelverkan med marknaden. Man brukar vanemässigt se marknaden och staten som autonoma enheter, när den ena vinner så förlorar den andra. Att våra samhällsstrukturer påverkas av balansen mellan marknad och stat. Tänk om det är så att marknad och stat fungerar i en symbios då det var för sig är sociala konstruktioner. Egentligen inte separerbara utanför den konstruktivistiska tankekonstruktionen. Jag fick nyligen höra detta och förstår att marknaden och staten faktiskt utgör en enhet, oskiljbara då de är skapade av oss i en symbios av medvetna och omedvetna val, syntetiserade i en konstruktion där vi gärna vill kunna skilja på marknad och stat. Det handlar kanske mera om vår vilja till kollektivt beslutsfattande med olika premisser. Varför är det viktigt när det gäller den amerikanska hegemonin då, jo hegemonin som vi gärna vill säga är amerikansk är nog en konstruktion och består av en symbiotisk konstruktion där marknad och stat, den amerikanska staten spelar en stor roll för hur vi agerar ekonomiskt. Där dollarn får ett stort utrymme och amerikanska väljare och det styrande skiktet får ett stort avtryck i världsordningen.

 

Kan det vara att denna hegemoni och dominans som härleds av det symbiotiska förhållanden bidrar till ojämlikhet och är ett hinder för en ny ideologi att träda fram. Om vi är trötta på denna världsordning men inte förmår tänka fram ett nytt projekt med en ny attraktiv ideologi trots ihärdiga försök att återuppliva Keynesianismen verkar vi vara kvar i detaljstyrning som påverkar vårt handlingsutrymme och lägger grund för strukturell betingad ojämlikhet. En slags idébaserad strukturell klang i våra strävanden att försöka skapa en ny världsordning. Nästan som ett postkolonialt arv, att möta de gamla strukturerna när man försöker yppa en politik som betingar en frihet från förtryck. När vi uttrycker en ny vänsterorienterad politik möter i strukturer som säger nej det är inte möjligt, försök igen. Hur ska vänstern ta sig förbi denna hegemoni och skapa ett trovärdigt idébaserat projekt.

 

Vänstern måste positionera sig i en postmodern kontext och bryta marknadens hegemoni att klänga fast i en sen modernitet, att lämna det materiella i det moderna samhället bakom sig. I ett postmodernt samhälle peka på omöjligheten till ekonomisk ojämlikhet för att kunna utforma ett normbaserat ideal där individen är fri och har egenmakt. Har en ekonomi som inte är begränsad av ojämlikheter eller strukturella orättvisor. Diskriminering en omöjlighet då vi är upplysta och utan materiella betingelser som håller oss fast i det moderna samhällets maktdominans och hegemoniska beteenden. Den ekonomiska makten har sitt ursprung i det moderna samhället och därmed dess orättvisor. Peka på de nya ojämlikheterna och värna fortsatt liberalisering av individen från marknaden och statens hegemoniska symbiotiska ekonomiska grepp. Frigörelse och ökad egenmakt i sitt sikte. Ska man nationalisera bankerna eller ska man skruva åt regelverket. Öka beskattningen eller spela marknadens lovsång. Titta på samhällsstrukturen hur pengar tas och ges. Beskattningsstrukturen och inkomstbalanserna mellan företag och arbetare skulle kunna vara annorlunda. Attackera lönestrukturerna med dess fördelning mellan arbete och ägare. Lönernas andel måste höjas ordentligt, jag skulle gärna se en fördubbling av de reala lönerna och ta motsvarande andel från företagens vinster och andel av kapitalstrukturen. För att förstå det så behöver vi bara öppna Piketty på Youtube för att förstå att det faktiskt är tänkbart och möjligt. Inskränk företagens och statens möjlighet att kontrollera oss. Informationsflödet ska vara fritt och man ska inte behöva känna sig övervakad vare sig på gator eller torg eller inom företagets datorer och lokaler. Vi hyr endast ut våra tjänster, vi säljs inte fritt på en marknad där vår autonomi och auktoritet någonsin är till salu. Att bjuda emotionellt på jobbet att sälja företagens produkter med ett självutlämnande emotionellt jag är patetiskt och slavägarmentalitet förfinad genom underordning och dominans. Det är en dominans och hegemoni som måste upphöra. Om den hegemonin är möjlig på grund av hur den finansiella industrin och USA lever i en symbios och utövar makt genom sin dominans så är den på väg att falla då vi vill bryta igenom dess grundvalar och tvingande strukturer. Vi har aktörskap och kan bryta strukturer för tack och lov är dessa konstruktioner just det social konstruktioner.

Den globala transaktionsenighetens ursprung är från ett feodalt och industriellt samhälle med dess närmaste destination det moderna samhället. I det moderna samhället där vi alla ska vara strävsamma, vilja jobba nio till fem och ha fem veckors semester och bo och verka i den homogen normen där den som faller utanför normen är konstig och annorlunda och ska förpassas ut i periferin. Identitet och vänster har aldrig varit motstridiga. GALTAN, ekonomisk jämlikhet och liberalisering av människan i en internationell, regional, nationell och lokal gemenskap är ömsesidiga och möjliga att sträva efter då vi konstruerar den möjligheten och dess utfall. De är inte konkurrerande.